Maten kan bli betydligt dyrare som följd av mervärdesskatt

Livsmedelspriserna skulle i så fall sannolikt höjas med 7 procent. För en familj som använder 800 euro på mat per månad skulle det betyda en kostnadsökning på flera hundra euro årligen.

Finansministeriet och Statens ekonomiska forskningscentral VATT har föreslagit att momsskattesatserna ska förenhetligas till 22 procent.

Finansministeriet vill sänka den allmänna skattesatsen från 24 till 22 procent och i samma veva göra sig av med de sänkta skattesatserna.

I dagens läge finns det två sänkta skattesatser. Momsen på livsmedel är 14 procent och för mediciner 10 procent. Ministeriet beräknar att reformen leder till en dryg miljard euro mera skatteintäkter varje år.

Handeln säger nej

Dagligvaruhandeln dömer ut planerna på att höja mervärdesskatten. Höjd moms skulle enligt vd Kari Luoto höja konsumenternas maträkning med en miljard euro.

– Det finns inget annat alternativ. Handeln är inte så lönsam att någon kunde ta på sig en sådan höjning, säger Luoto.

Luoto säger att det inte finns rum för en skatteskärpning eftersom man måste få stopp på konsumenternas sjunkande köpkraft. Han påpekar att Finlands matmoms på 14 procent redan nu är dubbelt så hög som till exempel i Tyskland.

– Med tanke på människornas vardag är förslaget helt omöjligt. Maten är redan nu dyr i Finland på grund av skatterna, säger Luoto.

Tjänar mer, köper mer

Specialforskare Ari Peltoniemi på Konsumentforskningscentralen har räknat ut att skatten på mat i Finland skulle trefaldigas i förhållande till medeltalet i övriga Europa om momshöjningen genomförs.

– Det vore en ganska häftig höjning. Efter det skulle bara Danmark och Rumänien ha högre skatt än vi, säger Peltoniemi.

Peltoniemi säger att momshöjningen på mat framförallt skulle drabba låginkomsttagare som använder en större andel av sina inkomster på mat än sådana som tjänar mera pengar. Det kunde leda till att folk väljer livsmedel bara enligt vad som är billigt i stället för att fundera på näringsvärden, vilket på sikt kan leda till mindre sunda konsumtionsvanor.

VATT:s forskningsdirektör Seppo Kari säger att den sänkta matmomsen inte gynnar låginkomsttagare lika mycket som man trott, eftersom folk med högre löner också köper mera och dyrare produkter än andra. Skillnaderna har minskat också enligt en färsk rapport från

Finansministeriet. Det skulle betyda att det allt oftare är personer med goda inkomster som åtnjuter skatteförmånen.

Enligt Kari finns det betydligt mer effektiva sätt att inverka på inkomstfördelningen.

– Inkomstfördelningen måste skötas genom direkta stöd och förvärvsinkomstbeskattning.