Åländska bönder kräver sin rätt

Grönsaksodlaren Anki Mansén-Kalm var en av dem som tog till orda utanför Självstyrelsegården i Mariehamn där landskapsregeringen huserar.

– Det handlar om en sak – rättvisa. Vi exporterar det mesta av våra produkter till Finland och för att kunna konkurrera måste vi få samma villkor som de finska producenterna, sa hon.

Bakgrunden till protestmarschen är det förslag till landsbygdsutvecklingsprogram för 2014-2020 som landskapsregeringens beredningsgrupp lagt fram.

Enligt det dras landskapets andel av stödet ner från 41 miljoner till 33,6 miljoner euro.

EU har under nuvarande period stått för 18 miljoner och väntas stå för drygt 20 miljoner under nästa period. Det i sin tur betyder ett minus i totalsumman för nästa period på knappt 5 miljoner euro jämfört med nuvarande. Jordbrukarna hade hoppats på åtminstone samma nivå eller allra helst en höjning som kompensation för ökade kostnader.

Delad behörighet
Behörigheten inom jordbrukspolitiken delas mellan Åland och Finland. Utöver stöd från landsbygdsutvecklingsprogrammet, som alltså lyder under Ålands behörighet, får de åländska jordbrukarna del av gårdsstöd och nationella stöd som finansierats via rikets budget. I stora drag kommer hälften av stöden från Ålands budget och hälften av rikets utöver EU-medlen.

Bönderna förde fram många argument till politikerna som tog emot bondetåget. De skapar 1500 jobb, då räknas även livsmedelsindustrin, och de håller kulturlandskapet öppet. Specialiserad grönsaks- och fruktodling passar i Ålands småskaliga förhållanden och marknaden uppskattar åländska produkter.

Men det finns behov av nyinvesteringar och miljöanpassning, något som finansieras via landsbygdsutvecklingsprogrammet. Dessutom behöver nya odlare startkapital för att komma igång.

– Vi drabbas alla på något sätt om förslaget går igenom, oavsett vilken inriktning vi har, sa en av demonstranterna, Bo-Erik Sandell som bland annat odlar sallad, stjälkselleri och fänkål.

Försenat
Lantrådet Camilla Gunell uppskattade ”det uppfriskande engagemanget” från bondekåren men påminde om den krassa verkligheten. Budgeten måste fås i balans men få vill pruta inom sina egna områden.

Förslaget går nu ut på remiss och svar begärs senast 31 augusti.

– Tidtabellen är kraftigt försenad. Dagens stödnivåer gäller även 2014 eftersom det nya programmet inte blir klart inom utsatt tid, sa Gunell.