Tvåspråkiga har lättare att fokusera rätt

Det här visar en ny doktorsavhandling vid Åbo Akademi.

Resultatet bekräftar att man inte bara har nytta av tvåspråkighet ur språklig synvinkel. Den livslånga träning som hjärnan får genom att ständigt skifta mellan två språk förbättrar också inhiberingsförmågan och bidrar till att tvåspråkiga snabbare kan flytta uppmärksamheten från en uppgift till en annan.

– Inhiberingsförmåga i vardagen är till exempel att stänga ute ett annat samtal när man pratar med en människa eller att ignorera det oväsen som barnen för när man koncentrerar sig på någonting annat. Det här är viktiga funktioner, säger Anna Soveri, som disputerar i psykologi på torsdag.

Soveri, som är från Borgå, studerade svenska vid Åbo Akademi innan hon inledde sina studier i psykologi. Det var universitetskurserna i tvåspråkighet som väckte hennes intresse för att forska i ämnet.

– I Finland är det lätt att undersöka tvåspråkighet och därför borde man göra det i större utsträckning. En stor del av finländarna är tvåspråkiga och många gifter sig över språkgränserna.

Ju tidigare, desto bättre

Soveris forskning visar att ju mer man växlar mellan sina språk, desto bättre blir förmågan att flytta fokus mellan olika uppgifter. Och ju tidigare man har lärt sig det andra språket, desto bättre är förmågan att ignorera oviktig information.

Forskningen gjordes delvis med hjälp av datorövningar i laboratoriet och försökspersonerna utgjordes av tvåspråkiga och enspråkigt finska vuxna. Soveri betonar att forskningen inte handlar om att finlandssvenskar är bättre än finskspråkiga.

– Det kan handla om tvåspråkighet på vilka språk som helst, till exempel franska och tyska. Inte är ju alla finlandssvenskar heller tvåspråkiga. I vår forskning räknas man inte som tvåspråkig om man kan prata finska i butiken. Våra försökspersoner har lärt sig två språk före skolåldern, använder språken parallellt varje dag och upplever att de är ungefär lika duktiga på båda språken.

Debatten om obligatorisk svenskundervisning präglas ofta av känslomässiga argument. Kan en sådan här forskning fungera som ett vetenskapligt argument för att språkinlärningen är viktig?

– Skillnaderna är inte så stora att de skulle märkas hos barn i skolåldern och det är svårt att motivera språkundervisningen när vi inte har undersökt just det. Däremot visar forskning i Kanada att tvåspråkiga drabbas av demens senare än enspråkiga, vilket är ett argument för språkinlärning.

För att kunna dra mer långtgående slutsatser kommer man vid Åbo Akademi i höst att göra samma undersökning bland fler försökspersoner. Via nätet försöker man nå cirka 400 vuxna i stället för de 80 som deltog i Soveris undersökning. Resultatet står klart tidigast om ett år. 

Fotnot: Anna Soveri disputerar i psykologi på torsdagen den 6 juni klockan 13 vid Åbo Akademi i Åbo. Avhandlingen heter ”Training executive functions in the laboratory and in real life: Cognitive consequences of computer-based exercises and bilingualism”

Foto: Åbo Akademi. Anna Soveri tycker att man inom forskningen i högre utsträckning borde utnyttja tillgången på tvåspråkiga personer. – I Finland är det lätt att undersöka tvåspråkighet.