”Plagiatskandalen – en nationell skam”

Helsingin Sanomat avslöjade i går att ett av Marimekkos tyger är plagiat. Mönstret Metsänväki (Skogsfolket) som ritades av Kristina Isola 2007 är nästan identiskt med den ukrainska folkkonstnären Maria Primatjenkos gouache-verk En råtta på resa från 1963.

Skillnaden är att råttorna saknas i Kristina Isolas version. Det var en konstkännare som uppmärksammade tidningen på likheterna.

Kristina Isola medgav att hon använt Primatjenkos verk som mall – det här efter att Helsingin Sanomat började utreda misstankarna. I går skickade hon ut ett pressmeddelande där hon skriver att hon skäms och ångrar sitt beteende. Hon skriver också att hon såg Primatjenkos illustrering i en bok bland sin mor Maija Isolas kvarlåtenskap, och att den inspirerade henne att producera en egen variation.

”Jag kom inte att tänka på upphovsrätter eller på att jag skulle sno någon annans kreativa arbete. Skogsfolket kändes så nära och jag ville dela med mig av skogskänslan med så många som möjligt”, skriver Isola.

Designkritikern, -konsulten och konsthistorikern Kaj Kalin köper inte förklaringen.

– Det är struntprat och ytterst pinsamt! Marimekko och Isola själva väckte stor uppståndelse för några år sedan när modejätten Dolce & Gabbana plagierade Unikko-designen. De vet att man inte kan använda någon annans verk, säger Kalin.
Kalin minns också tiden i slutet av 60-talet:

– Företagets grundare Armi Ratia, Kekkonen och Ryssland var en spännande trio. Marimekko sades krypa på knä inför Ryssland, det var på modet att flörta med det nationalromantiska, folkliga Ryssland. Det är inte förvånande att Maija Isola hade slaviska inspirationskällor i sin bokhylla.

Finnair målar över sin vinge

Metsänväki-mönstret har bland annat prytt vingen på ett av Finnairs plan som flyger till Asien och New York. I går meddelade Finnair att man kommer att täcka mönstret. Marimekko är ett av våra nationella designflaggskepp. Kalin kallar det skedda för en ”brand-Estonia-katastrof”.

– Det här är en nationell skam. Moraliskt och etiskt är det fel. Den finländska designen har ett starkt varumärke och är viktig för vår marknadsföringsstrategi. Vår trovärdighet tar sig en rejäl törn. Finland marknadsförs med ukrainsk folkkonst! Det är samma som att Mumin skulle visa sig ha kopierats från en japansk folksaga.

Han tror att fallet med Metsänväki knappast är det enda inom Marimekko och säger att misstankarna också väcks mot mamman Maija Isola.
– Börjar man granska modellerna kan det finnas fler fall, säger Kalin.

Under dagen uppdagades ytterligare ett annat fall där Kristina Isolas Ginkgo-mönster misstänks vara plagierat utgående från designern Maria Jauhiainens verk med samma namn. Iltalehti var först med nyheten.

Marimekko bestrider att det är fråga om plagiat.

Designern Erik Bruun instämmer med Kalin om att fallet skadar det finländska designvarumärket.
– Det är nog en skandal. Speciellt att Finnair flyger med samma trädmotiv. Det är verkligen synd och jag kan inte begripa att ett så känt namn som Isola gjort sig skyldig till detta. Hon kanske tänkte att motivet är så gammalt att det går att använda, material från 1800-talet får man ju kopiera fritt, säger Bruun.

Svår gräns
Gränsen mellan när det är frågan om plagiat och när designern bara hämtat inspiration från ett annat verk är inte alltid glasklar.
– Ingen kommer på helt unika idéer, utan man influeras av andra. Men det måste vara en egen tolkning, det här är verkligen en dundertabbe. I de så kallade civiliserade länderna har vi modellskydd. Det är ändå ett stort företag som borde ha tillräckligt god allmänbildning, i det avseendet har säkerhetsarrangemangen brustit, säger Timo Salli, professor i formgivning vid Aalto-universitetet.

Martin Relander, lektor vid Aalto-universitet påpekar att hela formgivningen baserar sig på idén om det originella eller det personliga.
– Att plagiera är ett brott mot hela formgivningsideologin. Det händer ofta att formgivare inspireras av liknande saker men märker man att man är för nära den andra fullbordar man inte sitt verk, säger Relander.

Han tror ändå att det i Kristina Isolas fall varit frågan om ett misstag.

– Hon har säkert inte tänkt igenom saken. Det är ingen frågan om att hon inte skulle vara jättebegåvad och en originell formgivare, det har hon bevisat.
Helsingin Sanomat rapporterade också i går att Museet för folkkonst i Ukraina kan komma att kräva ersättningar av Marimekko och designern Kristina Isola för plagiering.

Enligt Adriana Vjalets, chef för Muséet för folkkonst i Ukraina, är det Primatjenkos arvingar som äger upphovsrätterna till folkkonstnärens verk.

Hon anser också att Isola och Marimekko borde ha bett museet om tillstånd att använda verket.

Marimekkos informatör Merja Paulamäki meddelade i går till Hbl att företagets jurister som bäst utreder fallet.

Marimekkos konstnärliga chef Minna Kemell-Kutvonen beskrev i går stämningen på företaget som upprörd.

– Vi är chockerade och djupt besvikna. Som företag bär vi ansvar för att ett så här beklagligt fall har skett. Vi förhåller oss mycket seriöst till situationen och kommer i fortsättningen ännu noggrannare granska att något motsvarande inte kan ske, säger Kemell-Kutvonen till Hbl.

– I slutändan måste vi ändå kunna lita på våra formgivare som alltid ansvarar för designens originalitet.