Trevande steg mot fredligt Colombia

Uppgörelsen hälsas som ett viktigt steg på vägen mot fred — men än återstår lång väg att gå.

- Just frågan om jordägande och berövande av jord är en nyckelfråga och går som en röd tråd genom våldet i Colombia. Det har kostat mycket blod, säger Anders Rudqvist, sociolog och Colombiakännare som följt utvecklingen i landet sedan slutet på 60-talet.

Norge, som tillsammans med Kuba leder fredssamtalen, ser överenskommelsen som slöts på måndagen som ett stort framgångstecken:

"Genombrottet är en milstolpe i förhandlingarna och visar att det finns en reell vilja att få en fredlig lösning på Latinamerikas längsta väpnade konflikt", skriver Norges utrikesminister Espen Barth Eide i ett pressmeddelande.

Internflyktingar

Enligt Eide innebär överenskommelsen att fattiga småbönder får tillgång till mer och bättre jord. Beskedet ledde till glada utrop från båda sidorna i konflikten, som pågått ända sedan 1964.

Markägandet är kraftigt koncentrerat till ett fåtal rika familjer i landet, där omkring en procent av befolkningen äger 52 procent av marken. I dag lever flera miljoner colombianer som flyktingar i sitt eget land, bland annat till följd av att småbönder med våld fördrivits från sin mark.

Parterna har försökt enas vid flera tidigare tillfällen utan att lyckas, men Anders Rudqvist tror trots allt att utsikterna är bättre denna gång.

- Jag tror att regeringen i allt högre utsträckning börjar inse att de inte kan knäcka Farc, trots alla miljarder som lagts ner på militär och på vapen. Och Farc inser å sin sida att de inte heller kommer så mycket längre. Då blir den rationella slutsatsen att inleda förhandlingar på allvar, säger han.

Men flera svåra diskussionsfrågor väntar, bland annat om den omfattande kokainproduktionen i Colombia.

- Än ska man inte jubla för högt. Djävulen bor som bekant i detaljerna och nu återstår att se vad som händer i praktiken, säger Anders Rudqvist.

Fakta: Fredssamtal om Colombia

Fredssamtalen mellan gerillagruppen Farc och den colombianska regeringen har pågått sedan i november förra året, under ledning av Norge och Kuba.

Frågan om jordreformen var den första av fem frågor på agendan.

Nästa punkt är frågan om rättigheter för oppositionen och politisk delaktighet. Övriga frågor rör kompensation till offren, en lösning på problemet med den illegala drogindustrin och — inte minst — ett slut på konflikten med demobilisering av gerillan.

Farc bildades på 1960-talet, som en gerillarörelse med krav på jordreformer och större social rättvisa. Senare kom rörelsen att förknippas allt mer med knarkhandel och kidnappningar.

Flera miljoner colombianer har fördrivits och flytt i konfliktens spår. Uppskattningsvis 600 000 har mist livet och ytterligare 15 000 människor saknas.