Niklas Mannfolk (t.v.), ordförande för Svensk Ungdom, och Simon Elo, ordförande för Sannfinländsk Ungdom, diskuterar svenskans ställning i Finland. Foto: Karl Vilhjálmsson

Motparterna möttes i språkdebatt mellan ungdomsförbund

Slopa svenskan som nationalspråk och gör svenskan i skolorna frivillig. Det anser Sannfinländarnas ungdomsförbund som i dag utmanade Svensk Ungdom till debatt. SU svarar med att två nationalspråk är en rikedom. – Det här är ett tvåspråkigt land, vi lär oss ert och ni vårt språk, säger Benjamin Ellenberg.

Det är Sannfinländarnas ungdomsförbund, Sannfinländsk Ungdom som tagit initiativet till debatten och bjudit in SFP:s unga Svensk Ungdom.

Det inte långsökt att det delvis handlar om att puffa det medborgarinitiativ mot obligatorisk skolsvenska som ungdomsförbundet varit med om att initiera, tillsammans med bland annat Samlingspartiets ungdomsförbund och Finskhetsförbundet, vars ordförande är sannfinländaren Sampo Terho.

Medborgarinitiativet har fått 23 000 underskrifter på nätet, vilket är en bra bit från de 50 000 som behövs.

Terho fick inleda och listade upp argument mot obligatorisk skolsvenska, vilket är Sannfinländsk Ungdoms linje.

Han menar att språkundervisningen i skolorna inte kan baseras på det faktum att svenskan är en central del av historien. Enligt honom kan man inte jämföra "tvångssvenska" med "tvångsmatematik", för utan kunskaper i matematik är det omöjligt att klara sig medan svenska inte behövs på samma sätt.

– Låt alla läsa de språk de behöver, och inte på grund av att det dikteras uppifrån.

Benjamin Ellenberg är ordförande för Folktingets ungdomsutskott och SFP:are. Han klargjorde för Svensk Ungdoms och Sannfinländsk Ungdoms positioner i frågan.

– Vi är engagerade ytterligheter för vilka svenskan är mycket viktig. I mitten finns en stor grupp som tänker "kunde inte bry mig mindre".

Han, liksom Svensk Ungdom, talar för att ett tvåspråkigt Finland är en rikedom. Han menar att det är naturligt att man då lär sig varandras språk. SU anser att undervisningen i det andra inhemska språket borde börja redan i tredje klass.

– Då det andra inhemska språket försvann som obligatoriskt språk i studentskrivningarna 2005 minskade också de som skrev franska och ryska med hälften. Studenterna har inte nappat på den möjlighet som gavs att läsa andra språk då svenskan slopades.

– Det att man lär sig ett språk hindrar bevisligen heller inte att man lär sig flera.

Ryska versus svenska
Simon Elo, ordförande för Sannfinländsk Ungdom, menar att man måste lita på att de som behöver svenska i sitt jobb själva väljer att läsa det.
Svensk Ungdoms ordförande Niklas Mannfolk vänder sig till publiken.

– Hur många här visste som 13-åringar att de ville eller inte ville ha en tjänst inom den offentliga förvaltningen?

Elo medger att färre absolut sett lär sig svenska om språket görs frivilligt. Han hävdar ändå att de som väljer språket är mer motiverade.

– Jag tycker vi har fastnat i tanken att svenskan ska vara ett officiellt nationalspråk i Finland, men världens har förändrats. Nu talas det över tvåhundra språk i Finland. Ska de ryskspråkiga kräva ryska som tredje nationalspråk, frågar Elo.

Robert Byggmästar är vice ordförande för SU:

– Förstår ni att Finland inte känns som mitt hemland längre om svenskan inte är nationalspråk? Min familj har alltid bott här.