Finländska skattepengar till brunnen

Årligen lägger Finland ungefär 60 miljoner euro på olika vattenprojekt i utvecklingsländer. Samarbetet sker i Etiopien, Kenya, Nepal, Palestina, Sudan, Södra Sudan, Somaliland och Vietnam. Dessutom ges lokalt stöd till Mekongdeltat, Nilen och Centralasien. Under de senaste åren har rent vatten blivit allt viktigare och utgör i dag den största enskilda sektorn dit utvecklingspengarna styrs.

Men vad blir det av pengarna?

I Etiopien har 1,2 miljoner männi­skor fått rent vatten med finländsk hjälp och det har kostat oss skattebetalare 36 cent per år i sju års tid. Det handlar om att gräva brunnar för hand eller skydda vattenkällor där byborna får hämta sitt vatten.

– De etiopiska projekten finns i avlägsna byar på landsbygden. Vi jobbar utgående från byns behov och samhället äger vattenkällan från början. Det är ett fungerande koncept där vattenkällan är i bruk ännu efter 15–20 år och fungerar klanderfritt, säger rådgivaren Antti Rautavaara vid Utrikesministeriet.

Målet är att hushållen ska hålla en grundnivå i hygien. Man skall kunna tvätta händerna och småbarnens stjärtar. På det sättet håller man diarréer på avstånd och barndödligheten har enligt Rautavaara minskat i områden där UM genomfört vattenprojekt.

– Samarbetet inom vattenprojekten är något som vi med gott samvete kan säga fungerar, säger Rau­tavaara. Men det har också funnits stora utmaningar då den politiska viljan varit att åka till länder där förvaltningen inte kan garantera basservice för sina medborgare. Där genomförs vattenprojekten på besvärliga platser. Men det anses vara en mänsklig rättighet att ha rent vatten och därför vill man nå ut också till svåra ställen där allt måste byggas och bäras för hand.

– När mina barn som i dag är 4, 7 och 9 år är vuxna lever nästan hälften av jordens befolkning i områden där det råder akut vattenbrist. Inom en mycket snar framtid är vattenbristen en mycket aktuell fråga, konstaterar Rautavaara.