Foto: Cata Portin

Hemmapaneler kan mata elnätet

Solen sken ovanligt mycket i mars. För Hannu Siniharju i Esbo betydde det att han kunde sälja el till Fortum för 2 euro och 10 cent från de solpaneler han har på taket.

Det ska sägas direkt, någon strålande affär är det inte att installera solpaneler för att sälja sin överloppsel. Men solen är en förnybar energikälla och med solpaneler på taket minskar det egna behovet av att köpa in el.

– Jag är ekonom, men jag har inte räknat så mycket på hur snabbt solpanelerna betalar sig, jag ser mera det här som en ekologisk gärning, säger Hannu Siniharju.

På taket till hans villa i Esbo samlar sedan oktober i fjol sex solpaneler med en sammantagen effekt på 1,2 kilowatt solens strålar och omvandlar dem till el. Siniharju har köpt det minsta av de fyra panelpaket energijätten Fortum erbjuder hushåll och han är nöjd med sitt val. Elräkningen har blivit mindre och att Fortum faktiskt köper överskottselen fick han för första gången erfara i mars.

Det är de nya, intelligenta, timbaserade elmätarna som gör det möjligt för ett elbolag att köpa överskottsel. Allt är baserat på att både den el som köps från elnätet och den el solpanelerna matar in i nätet mäts varje enskild timme under dygnet, förklarar Eero Vartiainen, chef för solteknologin på Fortum. Den timme solpanelerna producerar mera än hushållet förbrukar betalar Fortum alltså för överskottet.

Komplicerad matematik

Fortfarande får konsumenten ändå sin vanliga elräkning. Den innehåller inköp av elenergi, som med solpaneler minskar, eftersom hushållet producerar en del själv.

På räkningen finns också överföringsavgifter och skatter. Att det blir överskott en enskild timme innebär alltså inte att elräkningen för hela månaden är noll.

Matematiken är dessutom mer komplicerad än så. Just nu betalar hushållen runt 12 cent per köpt kilowattimme, men den el som säljs betingar spotpriset på den nordiska elbörsen Nordpool, alltså mellan 4 och 5 cent per kilowattimme. Genom att minska sitt eget elinköp sparar man alltså 12 cent, så där är intjäningen egentligen större.

– Vi räknar med att det beroende på hushållets storlek, elkonsumtion och övrig energianvändning tar 20-30 år att betala investeringen, säger Vartiainen.

Han påpekar ändå att om elpriset stiger kan investeringen betala igen sig snabbare än så.

Värdefull avundsjuka

Hannu Siniharju har inte räknat med att kunna tjäna några pengar på sina paneler, men han tycker att det är roligt att känna sig som elproducent och roligt om det kommer in en liten summa på kontot då och då.

– Och så är ju grannarna avundsjuka, det har ett värde i sig som inte går att mäta, skrattar han.

Sin elproduktion kan Hannu Siniharju följa med timvis, veckovis eller månadsvis, precis hur han vill. En solig vårdag syns det tydligt hur produktionen stiger i takt med solen. Med undantag för en liten grop på förmiddagen.

– Här syns hur grannens björk skuggar panelerna, säger han leende och pekar på gropen.

Siniharju har oljevärme och vedeldad bastu, men med ett eluppvärmt hus Vartiainen har själv installerat nio paneler på sitt tak. Han har dessutom en teknik som sommartid ger honom möjlighet att styra till exempel uppvärmningen av varmvatten till timmarna mitt på dagen, då elen i allmänhet är allra billigast.

– Inte räcker solpanelerna till för att värma huset under vintermånaderna, men när värmen är avstängd räcker de bra, säger Vartiainen.

Stort intresse

Under sommaren producerar både Siniharjus och Vartiainens paneler bra och det kan bli el över att sälja under flera av dygnets timmar. Men enligt Vartiainens beräkningar blir det frågan om högst några tior per år i inkomst.

– Vi kan ändå vara självförsörjande vad el beträffar dagtid från april till september, på natten skiner ju inte solen så då måste vi köpa el för de apparater som är i gång säger Siniharju.

På Fortum omtalar Olli-Pekka Raatikainen som är affärsutvecklare för solpanelerna att den stora efterfrågan överraskat bolaget. Då panelpaketen lanserades i fjol höstas hann företaget installera några, med våren och solen har intresset vaknat. Några exakta siffror vill Raatikanen ändå inte ge.

– Klart är att vi ligger efter både Mellaneuropa och till exempel Sverige när det gäller solkraften, men vi kommer starkt, försäkrar han.