En bra lärare har emotionell intelligens

– Läraryrket bygger på relationer mellan människor. Där behövs emotionell intelligens, en kombination av emotioner och intelligens, säger Mirjam Virtanen, som disputerar i ämnet.

Virtanens doktorsavhandling avslöjar att särskilt unga lärare ofta upplever att deras egna emotionella förmågor inte är så bra som yrket kräver.

Virtanen har forskat kring klasslärare i olika åldrar samt lärarstuderande. Erfarna lärare var mera nöjda med sina emotionella förmågor än unga lärare. Skillnaderna mellan manliga och kvinnliga lärare var inte markant.

– Emotionell intelligens är en förmåga som blir bättre med träning. Den utvecklas med erfarenheten och åldern, säger Virtanen.

Empati och konflikthantering ligger högt upp på lärarnas lista. Därtill värderar man förmågan att känna igen sina egna känslor, utveckla andra samt samarbeta.

Utbildningen kunde förbättras

Mest självupplevda brister i sin emotionella intelligens hade lärarstuderandena. Enligt Virtanen vore det skäl att uppmärksamma detta i utbildningen.

 

– Lärarutbildningen håller hög nivå i Finland, men utbildas lärarna tillräckligt inom emotionell intelligens, frågar Virtanen.

Petra Junno, ordförande för förbundet för finsklärare (SOOL), är inne på samma spår.

– Här kunde man nog bli bättre, säger hon.

Enligt Junno skulle de som studerar till klasslärare vara i behov av mera interaktionsövningar och mindre studiegrupper.

– De stora grupperna är ett problem.

Lärarpraktiken är också ett utmärkt tillfälle att fästa uppmärksamhet vid de emotionella förmågorna.

– Över lag är det viktigt att lärarpraktiken är väl handledd och organiserad, säger Junno.

Oklara känslor upprör

Förmågan att hantera sina egna och elevernas känslor är nödvändig med tanke på barnens bästa och lärarens krafter.

 

– Många unga lärare blir utmattade i början av karriären då de inte har den säkerhet som erfarenheten ger, säger Virtanen.

Skolans rektor samt äldre kolleger kan stöda en ung lärare, men det viktigaste är enligt Mirjam Virtanen att läraren själv reflekterar över sin verksamhet och funderar på hur han eller hon kan bli bättre.

– En person agerar utefter sina tankar, säger Virtanen.

I hennes forskning anser lärarna att självkontroll är en viktig förmåga och att de därtill är förhållandevis bra på det. Däremot är det brist på självförtroende.

– Är utmaningarna i läraryrket så prövande att lärarna inte har tillräckligt med självförtroende att ta emot nya utmaningar, undrar Virtanen.

Mirjam Virtanens doktorsavhandling "Opettajan emotionaalinen kompetenssi" granskas vid Tammerfors universitet på fredag.