Partiordförande Carl Haglund. Foto: Benjamin Suomela

SFP vill grunda nordisk språkskola i huvudstadsregionen

SFP vill att det grundas en nordisk skola i huvudstadsregionen, i stil med den franska eller tyska, där finska barn får lära sig svenska och nordisk kultur.

– Vi föreslår en regelrätt språkskola med nordisk profil, säger Mikaela Nylander, ordförande för SFP:s riksdagsgrupp.

Hon har lett arbetet med partiets språkprogram som godkändes av partifullmäktige i helgen och publicerades i går.

Förslaget är att skolan grundas i huvudstadsregionen, där Nylander bedömer att intresset är störst.

– Tanken är att skolan ska höra till den finskspråkiga skolförvaltningen, och är främst avsedd för finskspråkiga barn vilkas föräldrar vill att de ska lära sig svenska, säger partiordförande Carl Haglund.

Också Nylander betonar att förvaltningen av skolan är finsk men att en stor del av undervisningen ska ske på svenska. Eleverna ska enligt henne få ordentliga färdigheter i båda nationalspråken.

Flera av språkskolorna som finns i dag är statliga, till exempel den ryska och den franska. Tyska skolan är privat.

Carl Haglund menar ändå att partiet kommer att driva frågan i kommunala organ i huvudstadsregionen. Enligt honom behövs det hur som helst fler nybörjarplatser och också nya skolor, och då kunde en vara den nordiska skolan.

Svensk och finskt för sig

Språkprogrammet tar också upp samlokalisering av svenska och finska skolor, en diskussion som förts på senare tid bland annat i Jakobstad.

– Vi utgår från att enspråkiga lösningar är att föredra, säger Mikaela Nylander.

Enligt henne säger också lagstiftningen att eleverna har rätt till en enspråkig skolmiljö, till exempel så att också kökspersonalen talar svenska.

Om svenska och finska skolor på någon ort placeras under samma tak, ser hon det som viktigt att den här rätten bejakas.

– Besluten måste föregås av en språklig konsekvensbedömning.

Carl Haglund säger att det är de lokala språkförhållandena som avgör om en samlokaliserad skola är en bra lösning eller inte.

– Därför kan man inte säga kategoriskt ja eller nej.

Han ger ett exempel från sin egen hemkommun, Esbo. Där är finskan så stark att han vid ett skolbesök inte hörde svenska förutom inne i klassrummet. På skolgården talade elevernas enbart finska med varandra.

Läs mer i morgondagens Hbl.