Foto: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto

Samlingspartiet hissar Natoflaggan

De folkvalda drabbade samman om alliansfrihetens vara eller inte vara när regeringens säkerhetspolitiska redogörelse diskuterades.

Tidigare var det självklart att de tyngsta namnen skulle vara med när riksdagen diskuterade utrikes- och säkerhetspolitik. När riksdagen i går diskuterade regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse lyste såväl statsminister Jyrki Katainen (Saml) som utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) med sin frånvaro. Det var försvarsminister Carl Haglund (SFP) som fick försvara redogörelsen mot angrepp från olika håll.

Utrikesutskottets ordförande Timo Soini (Sannf) upprepade det han tidigare sagt och som också sägs i utrikesutskottets betänkande om att fullständig miltär alliansfrihet i praktiken inte är möjlig och att de internationella nätverken därför bör bli tätare.

Utskottets vice ordförande Pertti Salolainen var i Samlingspartiets gruppanförande på samma linje och efterlyste tätare samarbete inom Norden, EU och med Nato. Han betonade ändå att det inte räcker om spänningen stiger i Europa.

– Då är det för sent att be om hjälp, vi kan inte lita på att det då ens är möjligt att alliera sig. Samlingspartiets riksdagsgrupp anser att ett Natomedlemskap skulle göra det möjligt för Finland att effektivare verka för FN:s mål och principer och stärka vår egen försvarsförmåga, sade Salolainen.

Han konstaterade ändå att avsikten inte är att ansöka om medlemskap under den här valperioden.

Också i enskilda samlingspartisters anföranden uttrycktes önskemål om att en medlemsansökan ska göras.

– Så snabbt som möjligt, uppmanade Jukka Kopra (Saml).

Christina Gestrin (SFP) välkomnar en öppen diskussion om vad ett Natomedlemskap skulle betyda för Finland.

– Svenska riksdagsgruppen anser att det är naturligt att Sverige och Finland håller varandra informerade om de resonemang som förs beträffande en eventuell anslutning till Nato. Vi anser att det naturliga skulle vara att länderna samtidigt skulle anhålla om medlemskap om ett fullt medlemskap i Nato bedöms ge den bästa garantin för stabilitet och säkerhet i våra länder, sade Gestrin.

Försvarsminister Haglund ville inte spekulera i vad Finland gör om Sverige berättar att man tänker ansöka om Natomedlemskap. Han utgick från att en bred diskussion i så fall måste initieras, men att Finland inte kan ansöka om medlemskap om inte folkets majoritet är av den åsikten.

Oppositionen och Vänsterförbundet fann varandra i Natodiskussionen. Både Sannfinländarnas Maria Lohela och Centerns Aila Paloniemi betonade att den militära alliansfriheten är och ska förbli en av grundpelarna i utrikespolitiken. Vänsterförbundets Annika Lapintie konstaterade att den sittande regeringen inte kommer att söka medlemskap i Nato.

– Trots en del svammel är det så att man inte går med i en militärallians genom att smyga i hemlighet utan genom att ansluta sig och den här regeringen ansluter sig inte och enligt regeringsprogrammet förbereder man inte ens något dylikt, sade Lapintie.