Beslut om Busholmshotellet nästa vecka

Busholmens hotellbygge har risats längs med vägen. Motståndet är kompakt i bostadskvarteren i närheten och Helsingfors Energi, fastighetsnämnden, stadsmuséet och Nylands närings- trafik- och miljöcentral har alla framfört kritik. Stadsplaneringskontoret har beaktat den och ruckat på planen. Bland annat så har man flyttat tomten sex meter söderut så att det blir möjligt att bygga en extra körfil på Stillahavsgatan.

Enligt invånarna har möjligheten till riktig växelverkan med planerarna varit knapp. Liknande klagomål har tvingat staden att tänka om med ombyggnaden av Mechelingatan.

Hotellet blir högt och stort, 33 våningar och 380 rum. Byggnaden dominerar siluetten i södra Helsingfors. Enligt de beräkningar som stadsstyrelsen fått ta del av kommer det att rinna in pengar i stadens kassa. Byggandet ger arbetstillfällen och ett kongresshotell av den här storleken är "precis vad Helsingfors saknar". Slutsatsen stöds av utlåtanden från branschorganisationer och företag.

Tomtförsäljningen ger staden 16–19 miljoner euro. Alternativt räknar man med en årshyra motsvarande 800 000–900 000 euro.

– Nu tänker man på pengar men byggnaden finns ju där för evigt, sade SFP:s Laura Finne-Elonen när detaljplaneändringen diskuterades i stadsplaneringsnämnden i november.

Bolaget som vill bygga på Busholmen är norskt, AB Invest AS. Och det vill bygga snabbt.

Åsikterna är delade

Enligt nuvarande bestämmelser får man inte bygga högre än sexton våningar. Stadsstyrelsen behandlade Busholmens hotellbygge i går, men beslöt att bordlägga ärendet en vecka.

– Det finns ännu ett behov att diskutera frågan. Det är inte ett enkelt beslut och det finns väldigt delade åsikter också inom de politiska grupperingarna, säger Marcus Rantala, SFP.

Rantala anser att huvudfrågan är byggets inverkan på stadsmiljön. Höga byggen i nyare stadsdelar, till exempel Fiskehamnen, har han lättare att understöda.

– Vår grupp är mycket kritiskt inställd till helheten. Vad är skillnaden mellan 16 och 33 våningar? Kan man få samma ekonomiska input med de bestämmelser som redan finns?