Kanadensiska jaktplan övervakar Islands luftrum

Vindens tjut överröstas för en kort stund när det kanadensiska flygvapnets Hornet-jagare dånar fram från sina hangarer. De ska på patrullflyg runt Island.
– Det tar ungefär en timme, berättar en av de två piloterna, kapten Cameron, vid en kaffekopp före flygningen.

Från Bagotville i Quebec kommer 165 soldater, ett tankningsplan och sex Hornet. Kanadensarna sköter Natos flygövervakning av Island. Densamma som Finland och Sverige ska delta i från och med början av nästa år.

– Ni skulle säkert få bra erfarenhet härifrån, försäkrar överstelöjtnant Darcy Molstad som för befälet över kanadensarna.

– Vi har ju också flygplansmodellen gemensam.

Enligt Molstad har Hornetarna fungerat bra i Islands krävande väderförhållanden. Temperaturen som kretsar kring noll med isande regn tillför en egen krydda.

– Men ni är säkert vana vid sådant i Finland.

Bort från bekvämlighetszonen

Molstad kommer rusande till mötet litet försenad. Hans näsa har fortfarande märke av syrgasmasken.
– Jag var på flygtur på förmiddagen och det känns fortfarande i kroppen.

Veteranflygaren säger att det är bra övning att flytta en enhet utomlands och att få den att fungera självständigt när till exempel underhållsstyrkorna inte har all vanlig utrustning till sitt förfogande.
– På hemmabasen börjar man känna sig bekväm. Här måste man anpassa sig och vara flexibel, förklarar Molstad.

Det blir inte nödvändigtvis fler flygtimmar eller mer verksamhet än i Kanada, men att operera i en ny omgivning enligt Natos modell innebär nya utmaningar. Som ett exempel nämner Molstad att man nästan hela tiden flyger över ett kallt hav och att räddningsutrustningen därför måste vara i skick.

– En annan faktor är de hårda vindarna som man måste akta sig för till exempel vid landningen.

Man behöver inte flyga ensam i luften för flygtrafiken från Europa till Nordamerika går för det mesta över Island.
– En riksväg, säger Molstad om det isländska luftrummet.

Delvis av den här orsaken måste man förutom patrullering ha beredskap att snabbt fara iväg och identifiera misstänkta plan.
– Händer det? Ja, det gör det, säger Molstad, utan att säga mer.

Ishockey och öppna dörrar

Molstad håller också kontakt med isländarna – ett nästan lika viktigt uppdrag som att leda övervakningsoperationen.
– Vi kan ju inte bli sittande här vid flygfältet.

Kanadensarna har bland annat spelat ishockey mot invånarna i Reykjavik. Vid tiden för intervjun förbereder man sig för en Kanadakväll som ska hållas för de isländska samarbetspartnerna.

I staden Keflavik har man inte just märkt av den här gångens Natokumpaner.

– Aj, finns det kanadensare där, säger en förvånad försäljare i en sportaffär som inte vill uppge sitt namn.

– En gång hörde jag nog hårt flygbuller och undrade vad som stod på.
Kanadensarna har åtminstone lyckats med sitt mål att störa så litet som möjligt.