SDP och Centern tappar sina unga

Siffror som Undervisnings- och kulturministeriet har tagit fram för Hbl talar ett tydligt språk, allt färre ungdomar går med i partierna (se grafen). Åsa Bengtsson, docent vid Åbo Akademi förklarar varför.

– Färre är beredda att köpa den paketlösning som partiprogrammen erbjuder, man upplever det begränsande. Man vill plocka russinen ur kakan, säger Bengtsson.

På frågan om ungas politiska intresse har minskat finns flera svar enligt Åsa Bengtsson.

– Unga har ett lägre intresse än äldre generationer. Men ser vi det ur ett långt tidsperspektiv har det politiska intresset överlag ökat, vilket även gäller ungdomar, säger hon.

Nya motpoler

Under riksdagsvalet 2011 skedde ändå ett tydligt trendbrott. Det politiska intresset ökade genomgående bland alla grupper, vilket enligt Bengtsson kan ha berott på att många upplevde den politiska debatten som relevant och tydlig.

I stället för den traditionella spänningen mellan vänstern och högern har Vänstern och De gröna blivit motpol till Sannfinländarna. Värdefrågor om till exempel könsneutralt äktenskap har fått större betydelse.

– Jag tycker det är skrämmande att högskoleelever frågar mig vad som är skillnaden mellan vänstern och högern i politiken, säger 25-åriga Anette Karlsson, ordförande för Socialdemokratiska studerande.

Enligt Bengtsson finns det ännu ingen orsak till oro.

– Intresset brukar stiga då man blir äldre och börjar använda välfärdstjänster. Men om valdeltagandet överlag fortsätter sjunka kan det på lång sikt leda till en legitimitetskris.

För att locka med ungdomar till politiken försöker Karlsson, 26-åriga Jirka Hakala, ordförande för Centerns studerandeförbund och 28-åriga Akseli Hakala, ordförande för Samlingspartiets studerandeförbund Tuhatkunta tala om de politiska beslut som berör vardagen.

– De behöver inte veta exakt hur det går till då en lag stiftas men de ska veta vem de kan kontakta inom kommunen om barnens skolväg är farlig, säger Anette Karlsson.

Ute i skolorna får de ofta svara på de mest varierande frågor. Det senaste året har de ekonomiska stödpaketen till krisande EU-länder varit ett återkommande samtalsämne. EU var tydligt en avgörande faktor då unga valde sin kandidat i riksdagsvalet.

– Jag försöker förklara så bra jag kan, säger Karlsson.

Inte som på 70-talet

Förra veckan marscherade de politiska studerandeorganisationerna tillsammans in på Tammerfors yrkeshögskola och nio andra yrkeshögskolor runt om i landet. Genom inmarschen, som kulminerades i en sång i matsalarna, ville representanterna väcka uppmärksamhet och öka aktivt medborgarskap bland studerande.

– Vi vill visa att politik inte handlar om mygel i kabinett och stridigheter utan saker i vardagen. Målet är att göra politiken mer känd bland yrkeshögskolestuderande, säger Akseli Hakala.

Yrkeshögskolorna historiska band till politiken har inte varit lika starka som universitetens. Skillnaden märks tydligt ute på fältet.

– Det är mycket enklare på universitet än på yrkeshögskolor. Vissa skolor har förbjudit oss trots att alla partier skulle ha varit representerade. De tror väl att vi börjar härja. Så kanske det var när de var unga, säger Jirka Hakala.

Får tänka själva

Det finns indikationer på att intresset för partipolitik över tid har sjunkit och att ungdomar föredrar att få utlopp för sitt politiska intresse via andra kanaler än de politiska partierna. Det blir också vanligare att unga engagerar sig i globala organisationer som Amnesty, enligt Bengtsson.

Hos Anette Karlsson tändes den politiska gnistan då hon blev arbetslös och inte kunde studera några timmar i veckan för då skulle arbetslöshetspenningen dras in.

– Jag skrev till Socialdemokraterna som tog upp frågan och drev genom en förändring. Jag ville i alla fall tro att jag varit med och påverkat.

För Jirka Hakala var beslutet om vilket parti han skulle välja inte självklart. Valet stod mellan Centern, Samlingspartiet och De gröna då han bestämde sig för att gå med i politiken.

– De daddar inte med oss som i vissa andra partier, vi får tänka själva, säger Jirka Hakala.

Ministerdrömmar

Både Karlsson och Jirka Hakala har tagit sikte på partitoppen efter att de slutfört sina studier.

– Helst av allt skulle jag vilja bli utbildningsminister, säger Karlsson som har en examen som medieassistent och nu studerar till socionom i Vanda.

Jirka Hakala har liknande ambitioner efter att ha slutför sina studier i administrationsvetenskap i Rovaniemi.

– Jag kommer alltid att vilja vara med och påverka. Som riksdagsledamot eller minister skulle jag fatta viktiga beslut.