LEHTIKUVA / Trond H. Trosdahl

Nationalismen väcker oro

Den växande nationalismen med extremrörelser i släptåg bekymrar både statsminister Jyrki Katainen och finansminister Jutta Urpilainen.

Statsminister Jyrki Katainen (Saml) är oroad. Den ekonomiska krisen har tvingat fram svåra beslut som väckt ilska och krav på att vända sig inåt när lösningen är att öppna sig. Förtroendet för beslutsfattarna tryter och pessimism, nationalism och populism breder ut sig.


– Vi får inte låta de nationalistiska och populistiska tongångarna styra diskussionen, förmanade Katainen i går i sitt tal inför Europaparlamentet.

Katainen ville också få ett slut på den enligt honom konstgjorda men växande klyftan mellan nord och syd i EU.
– Om vi splittras glömmer vi vår gemensamma värdegrund och förlorar förmågan att gemensamt bygga upp Europa. Det har vi helt enkelt inte råd med, menade Katainen.

På de politiska journalisternas lunch berättade finansminister Jutta Urpilainen (SDP) att samma oro för ökad nationalism med tillhörande har uttryckts när hon träffat europeiska ministerkollegor.

– Vi har orsak att vara oroade. I krisländer beskyller man EU för alla svårigheter och grogrund skapas för populism och ren extremism, det ser vi redan exempel på. Också hos oss försöker man måla upp en svartvit bild och ge enkla lösningar. Sådana finns inte, det kan jag försäkra.

Urpilainen betonade att fördjupad integration är i allas intresse och efterlyste en mer djuplodade diskussion om vilken roll Finland ska spela i EU.
 

Växande gap
Finansminister Urpilainen passade på att än en gång berömma de beslut regeringen fattade i rambudgetförhandlingarna. Hon befarade ändå att de inte räcker till för att fylla hållbarhetsgapet.

– Enligt de senaste uppgifterna är hållbarhetsgapet ungefär fyra procent av bnp och vi vet att det här är ett problem som kräver snabba lösningar.

Regeringen blir enligt Urpilainen därför tvungen att mot slutet av regeringsperioden återkomma till kampen mot hållbarhetsgapet.

Framför allt måste produktiviteten inom den offentliga sektorn öka, betonade hon. Här ställer regeringen hoppet till kommunstrukturreformen och reformen av social- och hälsovården.

Beslutet om att den här regeringen inte höjer pensionsåldern står ändå fast.

– Folk måste kunna lita på att pensionen betalas ut såsom man har tänkt sig. Därför kan man inte reformera pensionssystemet hela tiden, motiverade Urpilainen.