HBL-Arkiv

”Bankreglering bromsar tillväxten”

Högre sparräntor, men dyrare lån. Det kommer den nya bankregleringen att medföra. – Vi kommer också att ha en långsammare ekonomisk tillväxt framöver, säger Nordeas forskningsdirektör.

– Det är klart att det behövs ny bankreglering för att hindra framtida finanskriser. Men, det är så många projekt på gång parallellt att vi är oroliga för att ingen behärskar helheten, säger Nordeas forsknings- direktör Aki Kangasharju.

Nordea bedömer i en färsk rapport att den skärpta bankreglering som finanskrisen fört med sig leder till långsammare ekonomisk tillväxt och högre pris på långsiktig finansiering. Rapporten går igenom ett tiotal regleringsförslag och slutsatsen är bland annat att bankerna drar åt sin kreditgivning på grund av den skärpta regleringen.

– För hushållens del innebär de aktuella projekten att räntorna på insättningar stiger, säger Kangasharju.

Högre räntor är i sig välkomna för sparare, men avigsidan är att också lånemarginalerna stiger, så bankkunderna får betala en del av den nya regleringen.

– Nordiska banker har varit snabba med att anpassa sig trots att den slutgiltiga tidtabellen för till exempel Basel III, som ställer nya krav på bankernas kapital, ännu delvis är öppen. Därför syns regleringen redan hos oss, säger Kangasharju.

Kostnadsjakt

Den nya regleringen drabbar mindre banker förhållandevis hårt:

– Banker får stordriftsfördelar eftersom vissa regleringskostnader är fasta. Det här tvingar på sikt fram större banker, vilket är ironiskt eftersom mindre banker är mindre riskfyllda för finanssystemet, säger Aktias verkställande direktör  Jussi Laitinen.

För Aktias del har bankregleringen redan fått konsekvenser.

– En direkt följd av den kommande regleringen är att vi har sagt upp vårt centralbanksavtal med omkring 60 sparbanker som tidigare köpt tjänster av oss. Våra kostnader hade ökat så mycket om vi fortsatt som förr att vi inte hade några alternativ, säger Laitinen.

Enligt honom kommer banker framöver tvingas till en kostnadsjakt:

– Man kan välja mellan att höja priserna, dela ut mindre till ägarna eller kapa fasta kostnader. Vi kommer att få se en blandning av dessa,  säger Laitinen.

Att politikerna, som infört regleringen kritiserar bankerna för högre priser är, enligt Laitinen, mycket kortsiktigt.