Alla får skulden för Cyperns kris

Anklagelserna haglar om vem som förtjänar att få skulden.

"Bort med tassarna från våra jobb" och "Vi får betala för bankirernas misstag" stod det på några av de plakat som demonstrerande bankanställda i Nicosia viftade med på torsdagen.

Tvåtimmarsstrejken genomfördes framför allt av oro över vad som ska hända med de anställdas pensionsfonder.

Detaljerade uppgifter om vilka åtstramningar som väntar kan hittas i ett cirka 30 sidor långt "samförståndsavtal" som spaltar upp det som Cypern kommit överens om med de internationella långivarna.

Höjda skatter

"Innehåller känslig information, ej för ytterligare spridning", står skrivet högst upp – vilket dock inte hindrat avtalet från att läcka ut till diverse massmedier och webbsajter.

Bland åtgärderna finns allt från diverse reformer och privatiseringar till höjd skatt på tobak, öl och bensin, sänkta pensioner, nyinförd lotteriskatt och avskaffad rätt till skattefria bilar för nuvarande och tidigare statsanställda. Att flyga i business class ska hädanefter bara presidenten och talmannen få göra, om det inte handlar om långdistans.

Vems är felet?

Samtidigt far beskyllningarna fram och tillbaka om vem som egentligen bär skulden.

Kommunistpartiet Akel kallar högerpresidenten Nikos Anastasiades för "inkonsekvent och opålitlig" och varslade i onsdags om att det kanske vore bättre att lämna eurozonen.

Regeringstalesmannen Christos Stylianides konstaterar å andra sidan att det var Akel som regerade Cypern ända fram till i februari och hävdar att högerns varningar "ignorerades".

Allmänhetens ilska riktas i mångt och mycket mot omvärlden.

– Cyprioter vet hur man arbetar hårt och börjar från början och vi erkänner att vår regering varit oansvarig och gjort många misstag. Men vi hade aldrig väntat oss en sådan behandling från eurozonen, säger advokaten Georgia Phanou-Chistodoulas till AFP.