DN: Sämst i klassen blir lärare i Sverige

Förra hösten kom 123 studenter in på lärarhögskolan i Sverige med resultatet 0,1 i det så kallade högskoleprovet. Det är så dåligt resultat att den som slumpvis fyller i svaren klarar sig bättre. Den som till exempel hade kryssat i C på alla svaren i provet skulle ha fått resultatet 0,4, skriver DN. Maxpoäng i provet är 2.0.

Ribban för att bli lärare i Sverige har successivt sänkts genom åren. Samtidigt har läraryrkets och lärarutbildningens status rasat.

Hösten 2008 hade studenter som kom in till lärarutbildningen ett snitt på 0,7 i högskoleprovet. I höstas var siffran 0,5. Enligt DN kommer få utbildningar ens i närheten av så låga snittbetyg.

I dag kan i princip vem som helst bli lärare i Sverige. Problemet är att så få vill. Intresset för lärarutbildningen är kört i botten från att förr ha hört till de mest attraktiva utbildningarna på högskolor och universitet.

– Resursstarka studenter väljer andra utbildningar. De som kommer in på lärarutbildningen har inte samma bakgrund som tidigare, säger Mikael Börjesson, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet, till DN.

En del lärarstuderande måste till och med få extra stöd för att kara sig.

DN:s granskning handlar i hög grad om studenter som kommer in via högskoleprovet. Men också de som kommer in på sina gymnasiebetyg har sämre betyg än de som går till andra utbildningar, skriver DN.

Per Båvne, som är ansvarig för lärarutbildningen vid Stockholms universitet, håller inte med om det. Båvne säger till Hbl.fi att läget inte är fullt så illa om man också tar med dem som kommer in till lärarutbildningen via sina gymnasiebetyg. I den jämförelsen klarar sig lärarutbildningen bra, enligt Båvne.

- De klarar sig alldeles utmärkt i konkurrensen, säger Båvne.

Enligt dagens regler ska en tredjedel tas in på basis av gymnasiebetygen, en tredjedel utifrån högskoleprovet och den resterande tredjedelen via urval som lärosätena själva väljer. I praktiken blir det fifty-fifty mellan betyg och högskoleprovet, uppger Sara Bringle, kansliråd på Utbildningsdepartementet.     

DN:s granskning visar också att de svenska lärarna har bland de längsta arbetsdagarna i världen men samtidigt har löneutvecklingen varit bland den sämsta. År 2011 låg en mellanstadielärares snittlön på 22500 kronor i månaden (ca 2700 euro).