Psykmedicinerna är bättre än ryktet

Depressionsmediciner har hjälpt 22-åriga Sabina Nynäs att hantera sina panikattacker sedan hon gick i högstadiet. Men under våren 2009 tynade medicinernas effekt och hon tog kontakt med Mentalvårdsbyrån i Jakobstad. Per telefon skrev läkaren ut en psykosmedicin som Nynäs tidigare inte hade använt.

– Jag mådde väldigt dåligt och tänkte att jag tar den här medicinen för att få hjälp, säger hon.

Två månader senare hade Nynäs gått upp sexton kilo medan de tunga tankarna ännu fanns kvar.

– Jag kunde gå på restaurang och äta en sallad, en stor huvudrätt och efterrätt. Och ändå var jag hungrig efteråt. Man känner ju att det är något fel. Det fanns inget stopp.

Vad läkaren inte berättade under telefonsamtalet var att en av medicinens vanligaste biverkningar är viktökning. Tack vare sin syster bestämde sig Sabina för att gå till Mentalvårdsbyrån för att rådfråga läkare.

– Jag bad dem titta på hudbristningarna jag hade fått och hur mycket jag gått upp i vikt. Då fick jag bara svaret att den första biverkningen är viktökning. Det kändes som om jag själv borde ta reda på alla biverkningar, säger hon.

Sabina Nynäs är inte ensam om att använda flera mediciner mot depression och ångest samtidigt. I dag äter 37 000 finländare i ålder 15–25 depressionsmediciner och trenden är stigande. Samma trend syns bland unga som äter psykosmedicin.

Kraftigare biverkningar

I dag är 70 procent av de depressionsmediciner som skrivs ut till unga SSRI-mediciner, även kallade den tredje generations depressionsmediciner. De vanligaste biverkningarna är illamående, nedsatt aptit och molande huvudvärk. Psykosmedicinernas biverkningar kan däremot vara kraftigare.

Enligt Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid Karolinska institutet i Stockholm, är det vanligt att personer som vårdas med depressionsmediciner också äter andra mediciner, till exempel ångestdämpande och dessutom psykosmedicin men i mindre utsträckning.

– Ju svårare fallet är desto flera mediciner används oftast. Men principen är att simplifiera vården och att en person ska äta så få mediciner som möjligt.

På grund av de kraftiga biverkningar Sabina Nynäs fått uppmanade läkarna henne att sluta med medicinen. Därefter fick hon ytterligare en medicin som inte hjälpte och till slut bestämde hon sig för att söka privat vård. Att bara ta en medicin blev lösningen för Nynäs.

– Det kändes bra att de inte bara skrev ut en ny igen. Läkaren höjde i stället dosen av depressionsmedicinen och det hjälpte mig.

– Nu mår jag relativt bra. Nu skulle jag vilja ha rätt sorts terapi,  säger Nynäs.

I efterhand upplever Nynäs att den största besvikelsen är upplevelsen av att ingen av läkarna hade ett helhetsansvar.

– Det kändes otryggt. Det kändes som om de inte hade någon koll, de skrev ut mediciner, jag gick därifrån och allting var bra.

Den vanligaste kombinationen då en person äter flera mediciner är en depressionsmedicin och bensodiazepiner då en person uppvisar depressionssymptom.

– Om man använder bensodiazepiner under några veckor är de väldigt effektiva mot ångest. Men man måste sluta efter max en månad för annars riskerar man att bli beroende. Farmakologiskt sett är de ganska lika etanol. Man skulle kunna säga att de är torr sprit.

Tyvärr är det ofta så att de effektivaste medicinerna har de kraftigaste biverkningarna.

– Det handlar om en balans. Men läkaren borde absolut träffa sin patient, säger Tiihonen då han får höra om hur Sabina Nynäs vårdats.

Att följa upp personen efter att medicineringen har inletts är viktigt. Det finns tecken på att bensodiazepiner ökar risken för tidig död, till exempel självmord.

– Då man ätit bensodiazepiner en tid är det enda sättet att dämpa ångesten att öka dosen. Vid något skede tar receptet slut och en vägg kommer emot. Då får man ännu mera ångest, säger Tiihonen.

Tiihonen understryker att det är viktigt att inte sluta ta sina mediciner utan att tala med sina läkare.

– Avvänjning borde ske långsamt.

Vet läkarna hur medicinerna fungerar?

– Ofta vet läkarna hur vanliga antidepressanter och bensodiazepiner fungerar ihop. Men det kan komma överraskningar om personen äter några andra mediciner.

Bättre än ryktet

Enligt Tiihonen är depressionsmediciner ofta bättre än sitt rykte i medierna. Artiklar om beroendeframkallande depressionsmediciner förvränger bilden och kan skrämma bort personer som skulle behöva dem.

– Vanligtvis blir man inte beroende av depressionsmediciner. Då läkare har utrett fallen är det ofta bensodia­zepiner som ligger bakom.

Under de senaste åren har användningen av bensodiazepiner minskat enligt Folkpensionsanstaltens statistik.

– Det är bra. De nya SSRI-medicinerna har inte lika svåra biverkningar som förknippas med bensodiazepiner.