Styrelser med fler kvinnor har bättre koll

Könsbalans i börsbolagens styrelser har en positiv effekt på styrelsearbetet, visar en färsk rapport skriven av professorn i finansiell ekonomi Karin Thorburn vid Norges handelshögskola. Thorburn har i sin rapport sammanställt forskningsresultat från olika länder.

Fler kvinnor i styrelserna innebär enligt rapporten fler initiativ, större närvaro och att det ställs högre krav på företagets vd. Enligt Thorburn är resultaten bäst då könsbalansen i styrelsen är relativt jämn. Att tillsätta någon enstaka kvinna som alibi ger inga resultat.

Thorburn refererar bland annat en studie från Israel, som visar att styrelser med minst tre kvinnor var mer engagerade i sin styrning än styrelser med färre kvinnor. De krävde också mera information av ledningen och var snabbare med att byta ut vd om företaget gick dåligt. Företagen hade dessutom högre vinstmarginal.
Amerikansk forskning visar att fler kvinnor i styrelserna också ökade antalet kvinnor i företagens högsta ledning.

Golfklubb avgör

Men trots de positiva effekterna är andelen kvinnor i företagens styrelser fortfarande liten i de allra flesta länder. I Norge, som var först att lagstifta om en kvinnokvot 2003, uppfylldes kvoten på 40 procent 2008. Inom EU ligger nu ett lagförslag som skulle kräva samma andel 2020. Inom unionen har börsbolagens styrelser nu i medeltal 16 procent kvinnor.

I dag är 60 procent av alla studerande som avlägger universitets­examen i Europa kvinnor, så brist på kompetens kan den låga kvinnoandelen inte bero på, konstaterar Thorburn. Men en studie från Storbritannien visar att medlemskap i en golfklubb innebär större sannolikhet för att få ett styrelseuppdrag än examen från ett toppuniversitet.

Enligt Thorburns rapport tyder erfarenheten på att det krävs lagstiftning för att nå en bättre könsbalans. I Norge var andelen kvinnor i styrelserna 7 procent när lagen antogs och då den blev bindande 2008 hade man nått 40 procent, men först efter direkta hot om tvångslikvidation av företag som inte följde lagen. Inom EU har utvecklingen gått långsamt, konstaterar hon.
Att resultaten är bättre i företag med fler kvinnor i styrelserna beror inte nödvändigtvis på det kvinnliga deltagandet, skriver den norska professorn. Det kan också bero på att välskötta företag har en större benägenhet att ta in kvinnor i styrelserna.

Självreglering här
I Finland finns ingen lag om kvinnokvoter i styrelserna på börsbolag. Här har man valt att genom rekommendationer och tvång på att förklara sig om man inte har någon kvinna i styrelsen förbättra könsbalansen. Efter vårens förslag till nya styrelser står det klart att åtminstone åtta små finländska börsbolag kommer att sakna kvinnlig representation.

– I fjol tog företagen ett stort steg framåt då det gäller andelen styrelse­kvinnor. I vår ser antalet inte ut att öka lika mycket, säger Centralhandelskammarens vice vd Lee­na Linnainmaa.

I de stora börsbolagens styrelser är andelen kvinnor efter vårens bolagsstämmor i medeltal 30 procent, en ökning med två procentenheter från i fjol. Ett medeltal för alla börsbolag går ännu inte att räkna ut. I fjol var andelen kvinnor 22 procent.

Centralhandelskammaren motsätter sig lagstiftning om kvotering och hoppas att de företag som ännu inte har kvinnor i sina styrelser nu visar att självregleringen fungerar.

– Under de senaste tio åren har antalet kvinnor i styrelserna tredubblats så utvecklingen har gått åt rätt håll på frivillig väg, säger Linnainmaa.
Hon påpekar ändå att 40 procent är ett ambitiöst mål, då antalet kvinnliga vd:ar är begränsat. Att en tredjedel av styrelsemedlemmarna ska vara kvinnor är enligt henne en mer realistisk målsättning.