"Svenskfinland behöver starka ansvarskommuner"

– Det viktiga med regeringens beslut är att kommuner med 20 000–50 000 invånare har en viktig roll i framtiden. Så såg det inte ut i arbetsgruppens förslag, säger Henriksson.

I framtiden fråntas kommuner med mindre än 20 000 invånare möjligheten att arrangera social- och hälsovården på egen hand. Kommuner med 20 000–50 000 invånare ska däremot kunna ordna också grundläggande specialsjukvård.

Vilka tjänster får kommuner med 20 000–50 000 invånare sköta själva?

– I princip de tjänster de sköter i dag, det vill säga hälsovårdscentraler, äldre- och socialomsorg och delar av specialsjukvården på de orter där det finns förutsättningar för det. Det här gäller till exempel Jakobstad, Raseborg och Borgå.

I en intervju för Svenska Yle (22.3) uppmanar Henriksson de östnyländska kommunerna Sibbo, Borgå, Lovisa och Lappträsk att allvarligt fundera på en fusion.

– På det sättet skulle vi få en stark enhet som skulle möjliggöra att Borgå blir en ansvarskommun med brett ansvar för all socialvård, primärhälsovård och specialsjukvård.

Nyckeln ligger hos kommunerna. Det gäller att fundera på hur högt man värderar ett nära beslutsfattande i förhållande till ett mer avlägset beslutsfattande i ett större social- och hälsovårdsområde, anser Henriksson.

– I Västnyland gäller det att titta på lösningarna kring Hangö, Raseborg och Ingå. Om man hittar en gemensam melodi har man stora möjligheter att själv påverka hur vården organiseras i den egna hembygden. Samma sak gäller Jakobstadsområdet.

Ansvarskommuner blir den huvudsakliga modellen när social- och hälsovården omorganiseras. Ansvarskommuner kan vara landskapscentrum eller andra starka kommuner som bygger på naturliga pendlingsområden.

Ståhlberg tror inte på ansvarskommuner

Professor emeritus Krister Ståhlberg flaggar också för en fusion i Östnyland.

– Det är det enda rimliga. Det viktiga är att säkerställa servicen i östra Nyland och där har Sibbo en betydande roll för att kunna upprätthålla en god social- och hälsovård.

Han tycker illa om termen ansvarskommun. Hellre borde kommunerna fusioneras helt, anser Ståhlberg.

– Det är ett övergångsarrangemang och inte hållbara lösningar, som jag ser det.

Ståhlberg efterlyser mer statlig vägledning och milt tvång i kommunreformen. Att regeringen själv varit osäker på reformens utformning leder till osäkerhet i kommunerna, säger han.

– I kommunerna sätter man sig ner för att vänta och se och tänker att det kanske går över. Men det löser inte problemet med budgetunderskott. Det börjar vara hög tid för kommuner och regering att gemensamt dra slutsatsen att något nu måste göras och att det ska göras ordentligt.