KSF-Media-arkiv/Maria Svanbäck

Lojo försvarar sig - barn inte ständigt på dagis

Lojo stad har gått igenom dagvårdsstatistiken sedan det i pressen påståtts att massvis med barn i Lojo är på dagis året om.

Rabaldret började i tisdags då Matti Apunen, direktör för näringslivets delegation EVA, skrev i Helsingin Sanomat att nästan tio procent av barnen i Lojo aldrig har ledigt från dagiset och att ytterligare tio procent stannar hemma i högst två veckor per år. Apunen hade tagit siffrorna från en artikel i Turun Sanomat från i fjol.

– Vi tyckte att det inte kunde stämma. Så vi studerade siffrorna barn för barn, säger Merja Kuusimurto, chef för förskolepedagogiken i Lojo.

Enligt Kuusimurto var det i fjol inget av de över 2 000 dagisbarnen i staden som helt saknade lediga dagar från dagis. Tio barn måste dock nöja sig med 5–8 dagar ledigt.

I Lojo har man undrat varifrån Apunens siffror härstannar.

– I juli i fjol var tio procent av barnen i dagvård. Det innebär dock inte att de inte alls hade ledigt utan de var lediga vid någon annan tidpunkt.
Tidningen Länsi-Uusimaarapporterade om de nya siffrorna på torsdagen och avsåg statistik för fjolåret. Turun Sanomat byggde i sin tur sin artikel på situationen 2011.

"Barnets bästa viktigast"

Apunen säger att hans kolumn i Helsingin Sanomat var avsedd att väcka debatt om problemen med den subjektiva rätten till barndagvård.

– Jag har diskuterat frågan med fackfolk och de säger att den här sortens fall förekommer.

Han hoppas att man tänker på barnens bästa i dagisdebatten.

Frågan har varit eldfängd särskilt i sociala medier.

– Debattens omfattning visar klart att det här är en fråga som berör folk.

Erja Hyytiäinen, som skrev artikeln om barndagvården i Turun Sanomat den 29.1.2012 försäkrar att hon bara refererade uppgifter som hon hade fått från kommunerna för 2011. Hon hade begärt cirka 50 kommuner ge ut uppgifter om hur många barn som var på dagis 52 veckor och hur många som var på dagis 50–51 veckor av året. Utifrån de siffrorna räknade hon ut procentsatserna.

– Bara i en kommun var barn utan ledighet ett okänt fenomen.