"En villkorslös present till EK"

– Samfundsskatten borde inte ha sänkts så mycket, då det inte uppstod en överenskommelse på arbetsmarknaden. Jag hade kunnat godkänna en sänkning på hela 4,5 procenteneheter i utbyte mot en uppgörelse, men som det är nu hade det räckt med en mindre sänkning till  22–23 procent. Dynamiken blir att den ena parten fick vad den ville ha och löntagarparten ingenting. Det här kommer att leda till konflikter på arbetsmarknaden i höst och det är inte bra, säger Sannfinländarnas ordförande Timo Soini om budgetramen och beslutet att sänka samfundsskatten till 20 procent.

Soini är trots allt nöjd över att momsen inte höjdes, men oroar sig för elskatten och för nedskärningarna i kommunernas statsandelar. 

– Regeringens lösning innebär att alla kommunfullmäktige måste fatta de svåra besluten.

Kimmo Tiilikainen, ordförande för Centerns riksdagsgrupp, är inne på samma linje. Enligt regeringens beräkningar kommer kommunerna nettomässigt att stå för 90 miljoner av inbesparingarna.

– Det finns alltid en farhåga att nedskärningar ska drabba barn, sjuka eller äldre. Regeringen har redan tidigare skurit i kommunandelarna och nu kommer det mer. Och det är oklart hur sänkningen av samfundsskatten skall kompenseras till kommunerna, som trots allt är de som ska stå för servicen, dagvården, skolan, hälsovården och äldreomsorgen. Det kommer att synas på ett eller annat sätt.

Näringsminister Jan Vapaavuori, vad skulle regeringen ha gett utöver detta om arbetsmarknadsparterna hade kommit överens?

– Jag antar att det då hade varit möjligt att sänka inkomstbeskattningen på ett eller annat sätt. Inget mycket, men ett moderat löneavtal hade kunnat kompenseras med för att stärka arbetstagarnas köpkraft. 

Största delen av de beslut som fattades skulle enligt Vapaavuori ha funnits med i vilket fall som helst.