”Rättsväsendet behöver transparens”

– Nämndemannasystemet är en institution som är väsentlig för en demokratisk rättsvård. Ett avskaffande är en omfattande principiell fråga för hela samhället och kan inte fattas utan en bred diskussion, säger president Mikko Könkkölä från Helsingfors hovrätt.

Könkköla satt med i den delegation som förra veckan lade fram ett reformprogram för rättsvården. Ett av delegationens sparförslag är att begränsa antalet nämndemän i tingsrätterna och på sikt helt avskaffa nämndemannasystemet.

Nedskärningen av antalet nämndemän beräknas ge en årlig kostnadsinbesparing på 0,7 miljoner euro. Förslaget har hittills fått stöd av bland annat Advokatförbundet som räknat ut att man avlönar 25 yrkesdomare genom besparingen.

Mikko Könkköla var den enda i delegationen som lämnade avvikande mening gällande avskaffande av nämndemännen.

– Beslutet om detta kan inte fattas av yrkesdomare eller andra experter inom justitieförvaltningen. Nämndemannasystemet kan inte heller med beaktande av sin samhälleliga betydelse vara en kostnadsfråga. Kostnaderna är bara 2,5 miljoner euro per år och de föreslagna åtgärderna sänker dem ytterligare.

Könkkölä menar också att eventuella problem med nämndemannasystemet ibland har överdrivits.

Blickar mot EU

Vid Finlands lekmannadomare är man resolut emot reformprogrammets förslag:

– Det folkliga deltagandet i dömandet ger rättsväsendet den transparens det behöver. Dessutom är vi billig rättvisa då vi endast får ett dagsarvode på 65 euro, säger Ralf Asplund, styrelsemedlem i Finlands lekmannadomare och nämndeman vid Vanda tingsrätt.

Enligt honom är kapitlet om nämndemän i reformprogrammet delvis bristfälligt.
– Där talas det om att rättegångarnas offentlighet garanteras via massmedierna. Men vår viktigaste uppgift är inte offentligheten utan transparensen.

Rättegången och rättegångshandlingar är offentliga, medan domstolens överläggning sker utan att parterna och allmänheten är närvarande. Nämndemännen medverkar i överläggningen som ska hemlighållas.

Asplund menar ändå att all kritik av nämndemännen inte är obefogad:
– Visst har det förekommit brister, men vi vill utveckla i stället för att avveckla.

Bland annat vill lekmannadomarna delvis frigöra valet av nämndemän från partierna så att också icke partianslutna kunde ansöka om att bli nämndemän.

– Vi har också via vår europeiska centralorganisation försökt få EU att lagstifta om att rättsskydd på EU-nivå skulle förutsätta att nämndemän inkluderas i allmänna domstolar. Motståndet mot nämndemän ser nämligen ganska lika ut på flera håll i Europa just nu, säger Asplund.

Hur kommenterar ni kritiken om att juridiken blivit alltför komplex och svår för lekmän och att kvaliteten på dömandet riskeras?

– Det stämmer att det finns mycket svåra fall, men det gäller också juristdomaren som inte är expert på ekonomi eller miljöfrågor. Vi är också ett bollplank för juristdomaren. Många unga domare kan ha nytta av oss när man ska bedöma ett vittnes trovärdighet. Det är inget man lär sig på en juridisk fakultet utan via erfarenhet, säger Asplund.