Statens vinstkrav ger dyrare elöverföring
Överföringspriset på el steg i fjol samtidigt som elpriset sjönk. Bakom den dyrare överföringen ligger statens ägarpolitik i stamnätsmonopolet Fingrid. Enligt Arbets- och näringsministeriet vill staten maximera sin vinst, trots att det är företagen och medborgarna som står för notan.
Staten blev majoritetsägare i stamnätsbolaget Fingrid 2011, efter att EU förbjudit gemensamt ägande av kraftproduktion och stamnät. Sedan staten tog över, efter Fortum och Pohjolan Voima (PVO), har Fingrid höjt stamnätstarifferna med nästan 50 procent. Den senaste höjningen på 15 procent skedde vid årsskiftet.
Höjningarna leder till högre överföringsavgifter hos eldistributörerna och syns som högre elräkningar hos kunderna.
– Ett aktiebolag ska generera nytta för ägaren, i det här fallet staten, säger regeringsrådet Arto Rajala vid Arbets- och näringsministeriet. Rajala var med om att förbereda köpet av Fingrid och ser inte något märkvärdigt i att staten vill ha ut maximal vinst på elkundernas bekostnad.
Enligt honom tog de tidigare ägarna inte ut fulla stamnätstariffer eftersom de är Fingrids största kunder.
Men det är medborgarna och företagen som i slutändan betalar, ska staten ha en så aggressiv ägarpolitik?
– Fingrid ska kunna ta ut den normalnivå i avgifter som Energimarknadsverket fastslagit. Det gynnar skattebetalarna att staten maximerar vinsten. Om ägaren vore privat skulle elkundernas pengar gå till privata intressen som vinst, säger Rajala.
Läs mer i söndagens Hbl.
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
