Samiska forskare varnar för tvåspråkig skola
I Utsjoki har samerna dåliga erfarenheter av tvåspråkiga skolor. Forskaren Torkel Rasmussen avråder från att göra finlandssvenska skolor i huvudstadsregionen tvåspråkiga.
– Om ni vill ha tvåspråkiga skolor i Finland ska ni inte ta modell av Utsjoki. De som talar ett minoritetsspråk drabbas och minoritetsspråket påverkas negativt i den tvåspråkiga skolan.
Det säger samiska forskaren Torkel Rasmussen som i går var en av talarna vid tankesmedjan Magmas seminarium.
Rasmussen har forskat i skillnaderna mellan elevernas kunskaper i samiska i Utsjoki och Tana i Nordnorge. I Utsjoki är skolan tvåspråkig, samisk-finsk, medan skolan i Tana är enspråkigt samisk.
– I Utsjoki är det bara hälften av lärarna som kan samiska. På grund av det här hålls skolans gemensamma tillställningar oftast på finska. Barn i enspråkigt samiska skolor talar oftare flytande samiska än de som går i tvåspråkig skola. Mina forskningsresultat visar att de samiska barnen i Utsjoki oftare väljer att tala finska hemma.
Rasmussens uppfattning är att finskans dominans beror på att barnen går i tvåspråkig skola.
När det gäller debatten om eventuella tvåspråkiga finsk-svenska skolor i Finland ger Rasmussen ett råd:
– Man kan tänka sig tvåspråkiga skolor i områden där svenskan är tillräckligt stark. Finskspråkiga elever skulle kunna lära sig bättre svenska i en tvåspråkig skola.
Henriksson: Satsa på språkbad
Justitieminister Anna-Maja Henriksson höll fast vid SFP:s budskap om separata skolor på finska och svenska.
– Det gläder mig att här höra en betydligt mer konstruktiv debatt i stället för den grupp som högljutt försöker komma åt svenskan i Finland. Språkbad är ett bra system som har fungerat länge.
Miljöminister Ville Niinistö (Gröna) vill inte göra den finlandssvenska skolan tvåspråkig, men ser gärna tvåspråkiga skolor som ett komplement.
Läs mera i dagens tidning