Tunga barn behöver morot, inte piska

Det finns rätt lite statistik över finska småbarns vikt, men ett är säkert: allt fler barn i Finland väger för mycket för att det ska vara hälsosamt i längden. Dels är det en fråga om individen, dels om samhällsekonomi. Om överviktiga och feta barn blir överviktiga och feta vuxna kommer det att kosta dem själva och många and- ra en stor hög skattepengar, som kunde användas till något roligare än till att sköta följderna av vuxendiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar eller överbelastade leder.

Det var ett trist sätt att inleda diskussionen.

Att skapa dåligt samvete hos familjer med dålig kläm på mat och motion leder inte självklart till goda förändringar. Barnen som är runda eller tjocka vet förresten redan om det – sådant ser skolkamrater till att upplysa sina kompisar om. Föräldrar till barn som växer ovanför och utanför de riktgivande viktkurvorna släpar ofta redan omkring på ett dåligt samvete. Det är ju familjernas personliga mat- och motionsvanor det handlar om. Det blir lätt att sätta likhetstecken mellan övervikt och personligt misslyckande.

– Överviktsproblemen är inget man nödvändigtvis löser genom att ge en hög kostråd till familjen. Ofta behöver man lösa andra problem först. Övervikt hänger ihop med matvanor och motion, men också med familjens socioekonomiska ställning. Kanske finns det saker en psykolog kan reda ut innan man sätter sig hos näringsterapeuten, säger Marja Kalavainen, näringsterapeut på barn- och ungdomskliniken vid Kuopio universitetssjukhus.
 

– Förresten är det här inte enbart enskilda familjers problem. Det krävs också politiska beslut om vi vill att alla finländare ska vara normalviktiga. Till exempel är det dyrt att köpa grönsaker i Finland, säger Kalavainen, som doktorerade med en avhandling om vårdmodeller för feta barn för ett drygt år sedan.

Familjens behov i fokus

Att frågan om överviktiga barn är känslig ser man överallt. När Hjärtförbundet försökte samla familjer med överviktiga barn till gruppträffar för att få veta hur familjerna själva vill ha stöd ville ingen komma på träffarna.

– Så just nu intervjuar vi enskilda familjer för att kunna skräddarsy ett verktyg för barnrådgivningarna. Det ska följa samma tankemönster som projektet Smarta familjen. Familjerna kan själva fundera över sina mat- och motionsvanor, fylla i en enkel blankett och berätta på rådgivningen med vad de behöver hjälp och hur de skulle vilja bli hjälpta, säger Terhi Koivumäki, projektchef på Hjärtförbundet.

Koivumäki har arbetat som skolhälsovårdare och vet hur känslig frågan om övervikt är.

– Vi behöver stärka familjernas och barnens självkänsla, men också hitta konkreta metoder. Kanske föräldrar till överviktiga barn borde få komma till rådgivningen utan barnet och prata i lugn och ro. Det är ändå de vuxna som behöver stöd. Viktproblemen kan aldrig läggas på barnets axlar. Barn vill bara vara vanliga.

Läs mer i dagens Hbl.