Unika öar öppnas för allmänheten

Diskussionen har pågått ett decennium. Men då försvarsmakten drar ner på sina utgifter har debatten om Kungsholmens, Skanslandets och Torra Mjölös framtid tagit fart. Försvarsmakten räknar med en besparing på flera miljoner då de lägger ner sin verksamhet.

– Det är klart att alla små besparingar är viktiga i det här skedet, säger Marinstabens underhållschef kommondor Pasi Pajunen vid huvudstaben och tillägger att till exempel kostnaderna för övervakning kommer att försvinna.

Vad som kommer att hända med öarna när försvarsmakten säger upp sitt hyresavtal med staten är ännu oklart. En arbetsgrupp, som tillsattes av finansministeriet, har fått i uppgift att utreda och ge förslag på hur öarna kunde användas i framtiden. Gruppens mandatperiod går ut den här veckan.

En av gruppens medlemmar miljörådet Jukka–Pekka Flander, som representerat miljöministeriet i arbetsgruppen, säger att arbetet är på slutrakan. Enligt honom har arbetsgruppen utgått fårn att öarna kommer att bli ett rekreationsområde för allmänheten.

– Vi har kommit fram till att man inte kan göra det snabbt. Det finns inga snabba vägar till lycka, säger han och hänvisar till öaras känsliga natur och de säkerhetsrisker som finns.

Tidtabellen för när försvaret ska bort från öarna har inte slagits fast men enligt Antti Kivipelto på försvarsministeriet har armén redan lämnat öarna i praktiken. Hyresavtalet med staten har ett års uppsägningstid.
– Gärna så snabbt som möjligt för vår del, säger Kivipelto.

Stora investeringar väntar
Medan försvarsmakten drar åt svångremmen måste någon annan skjuta till pengar om öarna ska öppnas. Den frågan har arbetsgruppen ännu inte klarat av att besvara säger Flander. Frågan om vem som ska stå för kostnaderna kommer att lösas under arbetsgruppens sista möte i morgon.

Enligt Museiverkets representant, överarkitekt Sikkaliisa Jetsonen, har det tagit lång tid att gå igenom öarna. Utöver den unika naturen har öarna flera fornminnesmärkta byggnader som byggdes innan första världskriget. Jetson säger att Museiverket inte planerar stödja restaureringen ekonomiskt.

Under mötet på tisdag ska också frågan om vem som ska ta över ansvaret för öarna diskuteras. I nuläget ägs alla byggnader på öarna av Senatfastigheter medan marken ägs av Forststyrelsen. Men då försvarsmakten inte längre behöver dem kan det bli aktuellt med en försäljning eftersom Senatfastigheter inte ska äga byggnader som staten inte längre behöver. Enligt Flander kan det också bli aktuellt med försäljning av vissa byggnader på den privata marknaden.

Ingen lägereld eller metmask
En av orsakerna till att öarna inte kan öppnas upp direkt är att det finns betydande säkerhetsrisker enligt Flanders och lokalpolitikern Jarmo Nieminen (Saml). Därför förespråkar båda att öarna först öppnas för allmänheten genom guidade rundturer. Den som vill gräva upp metmask eller tända en lägerled på ön ska tänka sig för noga. Eftersom öarna fungerat som fästningar och bombats under flera krig finns det en risk för att det finns ammunition kvar i marken. År 1937 exploderade ett laddningsverk på ön och tolv människor miste livet. I explosionen spreds granater och annan ammunition över hela holmen.

Sedan 2009 har försvarsmakten försökt att säkerställa ön genom att ta bort alla vapen och all ammunition. Men enligt Nieminen ger metalldetektorer fortfarande utslag överallt på ön.
– Man vet inte om det är spikar eller något annat innan man gräver upp det, säger han.

Helsingfors roll central
Både Flander och Nieminen understryker att öarnas känsliga natur måste beaktas och inte trampas sönder. Nieminen som undersökt öarna säger att det finns 440 blomsterarter på öarna, vilket är mer än någon annanstans i Finland på motsvarande yta.

Medan öarna har varit uthyrda till försvarsmakten har många kulturellt betydande byggnaderna på öarna fått förfalla.

Enligt Nieminen kunde man utnyttja byggnaderna för att starta verksamhet på öarna i form av café, restauranger eller hotell. Enligt Flander har arbetsgruppen inte kommit med så konkreta förslag ännu men säger att arbetsgruppens uppgift är att hitta en modell som kan vara ekonomiskt lönsam i framtiden. Men om det ska vara möjligt måste någon rusta upp byggnaderna.

Arbetsgruppen jobbar nu med frågan om vilken myndighet som ska förhandla om öarnas framtid med Helsingfors stad. Enligt Flander är antingen Forststyrelsen eller Senatfastigheter det naturliga alternativen. De första diskussionerna med staden har redan ägt rum.

– Överborgmästaren (Jussi Pajunen) var positiv, men vi pratade inte om kostnaderna. Helsingfors har en central roll, säger Flander.

Se flera bilder från Skanslandet, Kungsholmen och Torra Mjölö i veckans HBL+. Gå in med din pekplatta på adressen plus.hbl.fi och klicka på vecka 8.