"Korruption florerar i finska kommuner"

Vid Arbets- och näringsministeriet väntar man på EU:s nästa drag.

– Vi måste noggrant analysera fältet innan vi gör några ändringar, uppger man vid ministeriet.

– Vi fick upp ögonen för problemet 2011, när vi tillämpade en ny korruptionsmätare i Finland, säger Erkki Laukkanen, ordförande för antikorruptionsorganisationen Transparency Finland.

Den så kallade nationella integritetsundersökningen visade tydligt att flera former av korruption förekommer i kommunerna i Finland och att problemen ofta börjar med offentligt upphandling.

– Startskottet för utvecklingen var egentligen att vi fick en ny lag om offentlig upphandling 2007. Problemen är givetvis gamla, men före lagen förstod ingen riktigt vad som pågick i kommunerna, säger Laukkanen.

Transparency Finland har utlyst 2013 till ett temaår för att bekämpa korruption förknippat med offentlig upphandling i kommunerna.

Erkki Laukkanen, hur ser korruption ut i samband med offentlig upphandling?
– Problemen börjar och slutar med brist på offentlighet. Grovt sett kan man dela in korruptionsfallen i de som blir under de så kallade tröskelvärdena för offentlig upphandling och de som övertiger värdena.

De fallen som blir under gränserna vet vi egentligen nästan inget om och de som kommer över värdena vet vi inte tillräckligt om. Bland korruptionsformer märks både bäste broder-nätverk, favorisering och riktad upphandlingar som ordnas så att bara en given aktör kan komma i fråga.

Transparency Finland är inte ensamt om att uppmärksamma korruption i kommunerna. Problemen med upphandlingen har också funnits med i Centralkriminalpolisens korruptionskartläggningar under de senaste åren.

På Arbets- och näringsministeriet, som förbereder en förnyelse av upphandlingslagen, är man inte lika medveten om problemet.
– Ministeriet väntar för tillfället på ett nytt EU-direktiv som väntas bli klart i år och borde göra läget tydligare, säger regeringssekreteraren Markus Ukkola vid Arbets- och näringsministeriet.
Enligt honom sätter kommunerna själv sina regler för upphandling som understiger tröskelvärdena och det är upp till kommunerna att följa lagen.

Företagare oroliga
Vid Företagarna i Finland håller man inte med Arbets- och näringsministeriets åsikt.
– Det är brist på lagstiftningen och reglering som satt oss i den nuvarande situationen, säger direktör Antti Neimala vid Företagarna.

Organisationen har också räknat ut att läget har blivit sämre i kommunerna under de senaste åren
– Tröskelvärdena för upphandling med varor eller tjänster justerades 2010, då gränsen steg till 30 000 euro. Sedan det har antalet företag som deltar i upphandlingarna som annonseras i den gemensamma annonseringskanalen Hilma sjunkit med över 20 procent.

I regeringsprogrammet finns en skrivelse om att ytterligare höja de nationella tröskelvärdena så att de närmar sig nivåerna EU-nivå.

Enligt företagarna kommer anbuden ytterligare sjunka med mellan 30 och 50 procent när regeringsprogrammet uppfylls.

– Någonstans har det gått fel då man motiverar det hela med att få en bättre fungerande marknad när erfarenheterna visar på det motsatta, säger Neimala.

De högre tröskelvärdena har gynnat stora aktörer som kan delta i stora upphandlingar.
– Samtidigt berättar våra medlemmar att också mindre inköp går automatiskt till bekanta samarbetspartners och man inte alls konkurrensutsätter dessa. Vi förespråkar nu en modell där alla inköp som överstiger 5000 euro bör anmälas till Hilma.

Erkki Laukkanen går ännu längre och menar att upphandlingslagen på det hela taget missat sitt mål.
– När lagen stiftades var en av motiveringarna att få bukt på de skenade kostnaderna. Sedan 2006 har kostnaderna ökat med 8 miljarder och ingen tycks egentligen veta vart pengarna gått.