Foto: Lehtikuva / Jussi Nukari

Ahtisaari: Politik kan man göra senare

Finland har upplevt svårare recessioner än den här, och kravlat sig upp ur misären. Har vi kunnat samsas förr måste vi klara det igen. Ju förr desto bättre, säger president Martti Ahtisaari.

Finland var nere för räkning när Martti Ahtisaari blev president 1994. Arbetslösheten nosade på halvmiljonstrecket och exporten stod stilla.

Då blandade han sig i inrikespolitiken – till regeringens förtret – och grundade den så kallade Pekkanen-arbetsgruppen. Över en sommar gjorde den upp ett program för att mer än halvera arbetslösheten och få landet på fötter.

I dag anser han att det lyckades bra. Arbetslösheten sjönk till en kvarts miljon, exporten tog fart och Finland fick den tillväxt som behövdes för att säkerställa välfärdssamhällets strukturer. I dag, då samma strukturer åter är på fallrepet, efterlyser Ahtisaari om inte en ny Pekkanen-arbetsgrupp så åtminstone den gamla tidens anda, insikten om att man måste komma överens även om det innebär kompromisser.

– Det vi lyckades med då visar att Finland kan enas när det verkligen gäller, sade han på en lunch med politiska journalister i går.

Nu, anser han, är situationen inte fullt så desperat som för 20 år sedan, men viljan att tillsammans jobba upp landet är som bortblåst. Tvisten om de tre kursdagarna är ett symtom om något.

– Arbetsmarknadsparterna skulle skickas på kursdagar. Om vi inte vaknar och tar de beslut vi har tagit förut äventyrar vi våra barns framtid. Det är bättre att agera innan det är ett absolut måste. När tiderna blir bättre hinner man nog göra politik och plocka poäng, säger han.

Ahtisaari anser att den nordiska välfärdsmodellen är hotad, vilket gör det ännu svårare att marknadsföra den i världen. Vid 75 års ålder ränner styrelseordföranden för Crisis Management International fortfarande världen runt 150–200 dygn om året för att utöva diplomati och lösa konflikter. Där ute ser han en beställning för vår nordiska modell.

– Jag har inte sett en bättre samhällsmodell. Berätta om ni känner till någon, säger han.

Enligt Ahtisaari är kärnan i vår modell gratis utbildning, vilket ger alla en chans att klara sig i livet.

– Den amerikanska drömmen kan bli verklighet bara i Norden. Bara egalitära (jämlika) samhällssystem kan undvika konflikter och bekämpa fattigdom. Om de som har makten inte bryr sig om folkets välfärd hjälper inte allt bistånd i världen, säger han.

Diskussionen om Finlands nettobetalningar till EU gör Ahtisaari sorgsen – ”det borde inte överraska någon att vi är en nettobetalare”. I hans värld är det klart att EU-medlemskapet kostar, folk förstår tyvärr bara inte att det smakar mycket mer. Kring ett Natomedlemskap ser han ingen dramatik.

– Finländarna har inte förstått att kalla kriget är över. Vill vi vara en västerländsk demokrati ska vi höra till de koalitionerna.

Fel i Ahtisaari-artikel

I en artikel i Hbl (15.2) och på hbl.fi hette det felaktigt att exporten stod stilla när Martti Ahtisaari tog över som president 1994. Exporten hade börjat växa något år tidigare, mycket tack vare devalveringen. Den offentliga ekonomin uppvisade ändå ett underskott och arbetslösheten var rekordhög då Pekkanen-arbetsgruppen tillsattes.