Det går att både jobba och sköta barn

– Det känns som att jag varit här alla dagar de senaste tre och ett halvt åren, säger Pia Öhman och tittar ut över lekparken i Helsingfors.

Barnen Amos, 1 år och 4 månader, och Kastor,snart 4 år, känner sig uppenbart hemma här, men Öhmans kommentar kräver ändå korrigering.

Hon har nämligen arbetat mellan barnen. Då Kastor var drygt ett år gammal gick hon och sambon in för att dela på barnskötsel och jobb i ett års tid.

De gjorde det på ett i Finland rätt okonventionellt sätt. Båda arbetade tre dagar i veckan och skötte barnet två dagar i veckan. En dag tog mormor hand om.

– Vi fick det bästa av två, eller tre, världar.

Kastor fick en nära kontakt med sin pappa. Pia Öhman njöt av att kunna arbeta, vilket hon beskriver som viktigt för sin vuxenidentitet. Och som bonus hade mormor en regelbunden plats i barnbarnets vardag.

– Redan första veckan insåg vi att det här är den bästa lösningen.

Högre stöd

Det är just sådana här lösningar som en arbetsgrupp, som på fredag överräcker sin rapport till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson, föreslår.

Det handlar om att möjliggöra en mer stegvis övergång mellan hemmatillvaro och arbetsliv – med målet att få främst kvinnor till jobbet tidigare.

Ersättningen för partiell vårdledighet ska sannolikt höjas. Vårdformen handlar om att den ena eller båda föräldrarna tillfälligt förkortar sin arbetstid för att sköta barnet, som vanligen resten av dagarna är i dagvård.
Dessutom är det meningen att dagvårdsarrangemangen och avgifterna ska bli flexiblare.

Enligt Hbl:s uppgifter föreslår arbetsgruppen däremot inte en förkortning av hemvårdsstödet, som i dag betalas ut tills barnet fyller 3 år.

Så sent som i höstas ifrågasatte statsminister Jyrki Katainen (Saml) hemvårdsstödet för att det kan innebära en lång paus från arbetslivet för i synnerhet kvinnor. Bara 5 procent av männen är vårdlediga. Men frågan väcker heta känslor. För ett år sedan interpellerade Centern med en protest mot regeringens i det skedet vaga planer på att se över hemvårdsstödet.

Lämpliga uppgifter?

Johanna Lammi-Taskula är specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd. Exakt vad arbetsgruppen föreslår är inte känt. Men hon tror att bättre ekonomisk kompensation för partiell vårdledighet kan locka småbarnsföräldrar att arbeta deltid. I dag utnyttjar knappt 12 400 familjer möjligheten, och nästan två tredjedelar har barn i ettan eller tvåan.

– Den stora frågan är om det hittas lämpliga jobb.

I dag vårdas en knapp femtedel av de finländska barnen hemma tills de fyller 3 år och hemvårdsstödet upphör. Enligt Lammi-Taskula är de kvinnor som stannar hemma längst ofta sådana som redan har en dålig position på arbetsmarknaden.

Dessutom kan det hända att regeringens mål att öka sysselsättningsgraden inte uppfylls som tänkt, om fler av dem som annars skulle börja jobba på heltid väljer att arbeta deltid.

På arbetsplatserna gäller det att strukturera om arbetsuppgifterna.

– Traditionellt sett görs det mycket litet deltidsarbete hos oss.

Det här märkte också Pia Öhman. Både hennes och sambons arbetsgivare var positivt inställda till lösningen, men hon själv måste kämpa med att anpassa arbetsmängden till den kortare tiden.

– Jag försökte vara väldigt duktig på tre dagar.

Ekonomiskt fick de hemvårdsstöd eftersom barnet inte sköttes kommunalt.

Öhman är glad över att det föreslås fler alternativ för föräldraskap. Som nyinvald medlem i styrelsen för Kvinnoorganisationernas centralförbund vill hon också föra fram ett vidare perspektiv: Vill man ha ökad jämställdhet ska kvinnors lön inte vara sämre än männens och kostnaderna för föräldraskapet borde delas jämnare.