Rapport: svenska gymnasier borde skärpa sig i kemi och psykologi
De svenskspråkiga gymnasisterna klarar sig klart sämre än de finskspråkiga i kemi, psykologi, geografi, religion och filosofi. Men finska och engelska drar upp resultatet i studentexamen och gör att gymnasierna klarar sig bra nationellt. Det visar en ny rapport.
Det är Erik Geber, pensionerat utbildningsråd, som gått igenom de svenskspråkiga gymnasiernas resultat i studentexamen 2007–2012.
Ser man till rankinglistor placerar sig över hälften av de trettiosex svenska gymnasierna bland de hundra bästa i Finland. Det är främst resultat i modersmål och finska som höjer de svenska elevernas betyg.
Problembarn är däremot psykologi, geografi och kemi och fortfarande delvis fysik. Här är de svenska eleverna i snitt rejält svagare. Det påverkar inträdet till fortsatt utbildning och kan i längden leda till brist på vissa yrkesgrupper på svenska.
Går man mer på djupet ser man enligt Erik Geber att skillnaderna mellan eleverna är större än den mellan skolor och språkgrupperna.
Också de regionala skillnaderna är mindre än man kunde tro. Och stort behöver inte betyda bättre än litet.
– Det finns små skolor som klarat sig bra och stora som klarat sig sämre, säger Geber.
Läs mer i torsdagens Hbl.
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
