Över 100 000 finländare kan lida av hetsätning

De flesta har ätit sig proppmätta någon gång, men den som hetsäter gör det om och om igen utan att kunna sluta. Hetsätaren äter klart större mängder på kort tid än vad andra skulle göra i samma situation, slukar maten, äter också utan att känna hunger och ofta ensam för att slippa skämmas. På ätandet följer skam och skuldkänslor.

När anfallen kommer varje vecka, har pågått i minst tre månader och gett svåra ångestkänslor talar man om hetsätningsstörning eller BED (Binge eating disorder).

Nåd efterlyses

Författarna till den finskspråkiga guiden Irti ahminnasta – kohti tasapainoista suhdetta ruokaan (Bli fri från hetsätning – mot ett balanserat förhållande till mat) vill nu föra in en rådgivande ton i debatten och uppmanar de drabbade att vara nådiga mot sig själva. Råden bygger på kognitiv beteendeterapi.
 

– Hetsätaren möter mycket förakt och fördomar, men får sällan rätt hjälp via hälsovården. Där får man lätt rådet att rycka upp sig och börja banta, när den som hetsäter egentligen behöver lära sig äta helt vanlig mat regelbundet, säger psykologen Katarina Meskanen, en av författarna.

I själva verket uppmanar Meskanen med kolleger de drabbade att släppa alla stränga bantningskurer.

– Det går att få hjälp och 15–30 procent av hetsätarna kan dra nytta av en självhjälpsguide, som visar vilka tankemönster det är som leder en in i hetsätandet och hur man bryter dem, säger läkaren och forskaren Anna Keski-Rahkonen. Hon hoppas att också nyckelpersoner inom primärvården ska hitta guiden för att problemets tabustämpel ska blekna och fler få hjälp.

Alltid en orsak

Läsare på Hbl.fi kämpar med problemet i det dolda och kommenterar anonymt: ”I princip är det ingen i min familj, mina vänner eller kollegor som vet hur pass dåligt jag mått. Det finns liksom inget stopp, inget som säger att det räcker. Hur någon bara kan äta en liten portion kan jag inte förstå! Det fenomenet existerar inte i min världsbild.”

Eller: ”Min aptit är utan botten, vilket påverkar hela mitt liv, varje minut. Jag äter fort och tills all mat är slut. När jag kommer på mig själv så kan jag ofta sluta direkt, men det är som om hjärnan har någon form av automatisk bortträngning av dessa signaler.”

– Ingen hetsäter utan orsak. Hetsätandet fyller alltid en funktion av något slag och det är de bakomliggande orsakerna man ska försöka hitta, säger Meskanen.

Guiden riktar sig också till dem som befinner sig i ätandets gråzon och vet att de ibland använder mat som belöning eller tröst.

Över hälften av finländarna är överviktiga och två av tio räknas som feta. Av de feta tros upp till hälften lida av en oupptäckt hetsätningsstörning. Problemet är vanligt hos medelålders kvinnor, men också andra är drabbade.

Hbl skriver mer om ätandets våndor. Serien startar i lördagens tidning.