Missvisande statistik av vårdköer i Esbo

Social och hälsovårdsnämnden diskuterade den felaktiga statistiken i juni.

– Nämnden gav tjänstemännen i uppdrag att ändra felen men enligt min information förekommer fortfarande fel i statistiken, säger Johanna Värmälä (SDP), ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

När nämnden i somras behandlade regionförvaltningsverkets begäran om utredning av köerna uppdagades felen.

Enligt Värmälä har de förtroendevalda fått två sorters information. Statistiken visade att vårdgarantin hölls medan patienterna hela tiden berättade om situationer där tidsgränsen överskreds. Enligt vårdgarantin skall en patient få vård inom tre månader vid en vårdcentral.

– Det är mycket beklagligt om det fortfarande förekommer fel men jag tror att den nya direktören för hälsovårdsservice tänker ta tag i saken ordentligt, säger Värmälä.

Lagen om vårdgaranti säger att en kommun skall erbjuda vård någon annanstans ifall den egna vårdcentralen inte klarar av det. Under hösten har Esbo beviljat cirka tvåhundra betalningsförbindelser för det ändamålet.

Vad gör ni åt den felaktiga statistiken, Eetu Salunen, ny direktör för hälsovårdsservicen i Esbo?

– Vi har information på nätet om stadens hälsovårdsservice. Det senaste meddelandet om vårdköer från början av 2012 kan jag inte uttala mig om eftersom jag började jobba här vid årsskiftet. Men det nya meddelandet som skall publiceras inom kort skall innehålla uppgifter som motsvarar verkligheten. Senast i förrgår bad jag dem korrigera innehållet och den sista versionen har jag inte sett, säger Salunen.

I bokföringen av vårdköerna har det uppstått en osynlig kö, 2 000 patienter, som får vänta för länge. Regionförvaltningsverket godkänner inte sådana köer.

– Vi håller på och förkortar köerna och gör det så att nya inte uppstår, säger Salunen.

Genom att grunda en ny privat vårdcentral Mediverkko Oy i Esbo centrum hoppas staden kunna förkorta köerna. Mediverkko får användas av alla esbobor oavsett stadsdel och enligt Salunen fungerar Mediverkko till hundra procent som en kommunal vårdenhet, med samma patientavgifter och samma patientregister. Mediverkko skall jämföras med vårdcentralen i Stensvik som blir nettobudgeterad enhet. Social- och hälsovårdsnämnden fattar i dag beslut om Stensvik.

Enligt Salunen skall nettobudgeteringen i Stensvik fungera så att pengar som blir över styrs till att finansiera de mest akuta behoven. Till exempel att om pengar blir över från läkarlöner kan de styras till att anställa fler sjukvårdare.
Stensvik och Mediverkko får pengar utgående från hur många invånare som sökt sig dit. Om det är lätt att få vård och patienterna ökar får vårdcentralen mera pengar att röra sig med.

– Om folk söker sig bort går vårdcentralen miste om pengar, säger Salunen. Samtidigt övar man sig för en situation där patienten får mycket större möjligheter att välja.

Vårdcentralerna jämförs också i hur lätt det är att få vård, hur effektivt de används och hur nöjda patienterna är. I Stensvik har man redan i ett års tid filat på processen.

– Vi vill att rätt person skall göra rätta saker på rätt sätt vid rätt tidpunkt. Det handlar om att ge invånarna bättre service. Vi skall visa vad en kommunal vårdcentral kan göra i jämförelse med en privat, säger Sanna Mustonen som är biträdande överläkare vid Stensviks vårdcentral.