Modersmålslärarföreningens ordförande Pamela Granskog säger att kvaliteten i modersmålsprovet är hotad då utvecklingsgruppen inte har tillräckligt lång erfarenhet. Foto: Leif Weckström.

Nedskärning i studentexamensnämnden väckte ramaskri

Undervisningsministeriet tvingas backa efter att ha reducerat modersmålets representanter till en i Studentexamen. Samtidigt förbereds ett nytt prov i rekordfart.

Vad som kallades ett katastrofalt dråpslag var ett misstag. Då undervisningsministeriet tillsatte den nya studentexamensnämnden i slutet av december hade modersmålets två representanter reducerats ner till en person.

Utbildningsstyrelsens representant Katarina Rejman har ersatts av Jan Hellgren men språkvårdaren och modersmålsgruppens ordförande, Anna Maria Gustafsson omvaldes inte trots att hon gärna skulle ha fortsatt.

– Eftersom vi är mitt inne i en process är det viktiga är att arbetet i utvecklingsgruppen går vidare och inte sabbas. Det absolut bästa skulle vara om vi får fortsätta som tidigare, säger Anna Maria Gustafsson.

Nedskärningen har väckt stor uppmärksamhet bland censorerna i modersmål och i Modersmålslärarföreningen. Enligt censorn Gunborg Gayer är den främsta orsaken till lärarna och censorerna har stått eniga i kritiken är att Anna Maria Gustafsson hållit i trådarna för det nya modersmålsprovet i studentexamen. På grund av detta har både Studentexamensnämndes ordförande Patrik Scheinin och nämndes generalsekreterare Kaisa Vähähyyppä kontaktat ministeriet.

Varför har modersmålet tappat en representant, Jari Rajanen, direktör med ansvar för den 
allmänbildande utbildning vid Undervisningsministeriet?

– Ett fel har begåtts. Vi har talat med Studentexamensnämnden och vi ska rätta till det inom en snar framtid. Vi kommer att öka antalet personer för modersmålets del. Något underligare är det inte frågan om, säger Rajanen.

Är det ett mänskligt misstag eller hade ni tänkt skär ner resurserna?

– Det är svårt att ta ställning. Det väsentliga är att vi har fått ett tydligt besked från nämnden att modersmål behöver flera resurser för att arbetet i nämnden ska fungera som de ska, säger Rajanen.

Det nya provet, som ska vara färdigt i rekordsnabbt, ska tas i bruk 2016. I praktiken betyder det att övningsprov ska vara klara redan i höst, för att de som skriver provet ska kunna förbereda och välja rätt kurser. Just nu testas är det nya provet ute i skolorna. I slutet av januari samlas proven ska proven analyseras och i höst ska lärare och elever få tillgång till provet.

Läs mer i dagens Hbl!