166 ännu kvar i Guantánamo

Det var några månader efter 11 september-attackerna och början av kriget mot Afghanistan. I USA svallade vågorna av antiterror-retorik höga och president George W Bush delade upp världen i dem som var med eller mot USA. Landet hade ett problem: vart föra de fångar som man inte ville ha in i landet men inte heller ville släppa fria. Problemet löstes genom att göra militärbasen på Kuba till ett fångläger.

Världen protesterade i högan sky – speciellt när den såg bilderna på fångarna i burar iklädda orangefärgade overaller och med svarta huvor på huvudena. Argumenten om att något sådant som olagliga krigare inte finns i internationell lag och att det är olagligt att hålla människor fängslade år ut och år in utan att åtala dem bet inte. Fångarna satt där de satt. Många av dem utsattes för något som omvärlden kallade tortyr – USA:s regering tyckte bara det handlade om förhörsmetoder.

Många i människorättskretsarna hoppades på Barack Obamas seger och mycket riktigt gav han order om att fånglägret skulle stängas inom ett år från det att han tillträdde. Fyra år senare sitter fångarna fortfarande kvar.
Antalet har visserligen minskat från över 600 de förs­ta åren till 166 stycken i dag – men när och om lägret ska stängas är helt oklart.

Skyller på kongressen

Obama har upprepade gånger sagt att han vill stänga lägret men att kongressen gör det svårt att förverkliga.
– Jag vill fortfarande stänga Guantánamo. Men vi har inte fått det genom kongressen, sade han till exempel i oktober på The Daily Show with Jon Stewart.
Han hotade med veto mot årets försvarsbudget eftersom den innehåller klausuler som gör frigivandet av fångar från Guantánamo så gott som omöjligt. Men den 2 januari undertecknade han den trots allt – med protester mot klausulerna.
– Obama måste helt enkelt ändra sig. Han använde inte sitt veto trots påtryckningar så nu måste han stifta en annan lag, säger Susanna Mehtonen, expert på rättsfrågor på Amnesty Internationals Finlandskontor.

 Läs hela texten i dagens Hbl.