Krögare erkänner
 att de lurar staten



”Lite får man ta”, säger en krögare. ”Alla kör ett smutsigt spel”, säger en annan i det examensarbete om ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen som Mike Wentjärvi lagt fram vid Högskolan på Åland.

Han studerar vid Hospitality and management-programmet och har intervjuat fem krögare på Åland. De ger mer öppenhjärtiga svar än han hade förväntat sig eftersom ämnet är känsligt.


Mike Wentjärvi påpekar att hans undersökning är en fallstudie. Resultaten kan inte generaliseras.



Svarta löner


Av de fem säger fyra att de betalat ut löner och övertidstillägg svart, i synnerhet när det gäller extra personal, för att undvika pappersarbete och avgifter som anses onödiga.

En av de intervjuade säger sig fuska med kollektivavtalet så mycket som det går utan att förarga personalen. En krögare uppger att smuggelsprit, taxfreesprit och -cigaretter säljs för att maximera vinsten och att penningtvätt är vanligt förekommande.



Inte kriminellt


De krögare, som erkänner att de fifflar, tycker ändå inte att de begår kriminella handlingar. De anser att det är okej att ta lite av staten för att kunna fortsätta som företagare.


Wentjärvi konstaterar att fifflet leder till en illojal konkurrens där ärliga företagare antingen slås ut eller dras med i fiffelsvängen för att överleva.




Raija Aller-Mattsson, direktör vid Ålands skattebyrå, säger att hon först blev förvånad när hon hörde om resultaten i examensarbetet.

– Men underlaget är för lite för att dra några allmänna slutsatser. Jag anser att våra kontrollsystem fungerar men visst ska vi läsa undersökningen för att se om det finns något matnyttigt för oss i den, säger hon.


Mariehamn med drygt 11 000 invånare är en krogtät stad. I innerstaden finns minst 20 matserveringar som är öppna året runt och en handfull kaféer som även serverar sallader och småvarmt. Sommartid öppnas ytterligare ett par restauranger.