Ledamöter efterlyser verkliga lösningar på sysselsättningen

Regeringens halvtidscheck, budgetramförhandlingar och arbetsmarknadsfrågor präglar våren, och i EU dessutom finansramarna, jordbruksstödet och hela unionens framtid.

– Under de förra ramförhandlingarna tänkte vi att det blir regeringens eldprov, men det ser ut att bli ett eldprov igen, säger Mikaela Nylander, ordförande för Svenska riksdagsgruppen, och hänvisar till stora strukturella förändringar på arbetsmarknaden.

Sexpartiregeringen får det särskilt svårt ifall arbetsmarknadsparterna inte kommer överens kring frågor som berör arbetslivets längd, eftersom partiernas syn på lösningarna skiljer sig från varandra, bedömer hon.

– Det räcker inte med bara piska. Det måste handla också om att stödja och se till att människor orkar i arbetslivet, säger Nylander.

Arbetsmarknadsparternas ansvar

Hon bedömer att regeringspartierna har en möjlighet att ta ställning till morötter som påverkar till exempel de äldres ställning på arbetsmarknaden, i en tid då många företag avskedar bland annat äldre medarbetare.

– Man har kanske inte insett att det kommer att råda brist på arbetskraft. De som låter sina äldre arbetstagare gå har gjort sig en björntjänst, det är mycket kortsiktigt, säger Nylander.

Samtidigt kommer nästa år att visa om den stort utlovade samhällsgarantin för unga kommer att fungera i praktiken. Det är den fråga som bekymrar ledamot Jaana Pelkonen (Saml) mest.

– Det finns stora förväntningar men också en viss rädsla för hur det ska utfalla, säger Pelkonen som hoppas att företagen ska intressera sig mer för läroavtal med unga.

Hon passar på att ge en känga till städer och kommuner – inklusive Helsingfors, där hon själv är fullmäktigeledamot – för att man inte utgör ett tillräckligt gott exempel i fråga om läroavtal.

– Jag har märkt att Helsingfors stad inte heller förhåller sig så öppet som man skulle önska till läroavtal.

Läs mer i dagens Hufvudstadsbladet!