Luftföroreningar från kraftverk skall minska

Det är fråga om en nationell plan för en övergångsperiod där förbränningsanläggningar på mer än 50 megawatt skall minska det totala utsläppet som påverkar luftkvaliteten. Övergångsperioden är tre eller fyra år och sedan skall luftför­oreningarna komma ner till den nivå som EU kräver.

Miljönämnden i Helsingfors har i sitt utlåtande till miljöministeriet uttalat sig positivt om planen. Med tanke på miljöskyddet som helhet är planen bra, anser nämnden. Under övergångsperioden skulle förbränningsanläggningarnas utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid och partiklar minska åren 2016–2019. När övergångsperioden är slut måste anläggningarna följa de lägre gränsvärdena.

Nyttan av den här åtgärden har utretts av Finlands miljöcentral som kommit fram till att den är rätt liten eftersom fjärrtransporten av luftföroreningar från Europa påverkar nivåerna hos oss. De nya gränsvärdena har enligt miljöcentralen ingen större betydelse för luftkvaliteten i

Finland eftersom förbränningsverken redan nu har effektiv utsläppsrening. Luften i Finland är renare än i många andra europeiska länder och sjukdomsfall på grund av luftföroreningar är få hos oss.

Vid Helsingforsregionens miljötjänster, HRM, följer man hela tiden med och rapporterar om utsläpp från regionens förbränningsanläggningar. Under 2011 kom 92 procent av svaveldioxidutsläppen, omkring 50 procent av kvävedioxidutsläppen och 27 procent av partikelutsläppen från energiproduktionen.

– Det är partiklarna som är skadligast för hälsan. Svavel- och kvävedioxid kan också irritera andningsvägarna. Men kraftverkens skorstenar är mycket höga och utsläppet transporteras långa vägar och sprids på ett stort område. I inandningsluften syns inte deras inverkan, säger luftvårdsexpert Maria Myllynen vid HRM.

I HRM:s mätningar står trafik, eldstäder och fjärrtransport för en betydligt större del av partikelutsläppen. Partiklar är farliga för hälsan därför att de innehåller tungmetaller. Bland dem finns bland annat kvicksilver som fortfarande inte har något gränsvärde. Europeiska miljöcentralen (EEB) har föreslagit ett gränsvärde för de europeiska kolkraftverken som ligger vid 3 mikrogram per kubikmeter.

Helsingfors energi deltar i ett forskningsprojekt som leds av meteorologiska institutet där man undersöker finpartiklar, mätmetoder och kemiska egenskaper. Inom ramen för forskningsprojektet har man uppmätt 1,5 mikrogram kvicksilver per kubikmeter i rökgaserna från Hanaholmens och Sundholmens kraftverk.

Luftskyddsingenjör Anna Häyrinen vid Helsingfors energi konstaterar att kvicksilverutsläppet från Helsingfors energi ligger under det föreslagna gränsvärdet.

– Per år har kvicksilverutsläppet varit mindre än 10 kilo. Stenkol innehåller små mängder kvicksilver som vid förbränning överförs till rökgaserna. Det mesta av kvicksilvret och andra tungmetaller åker inte ut i luften, de stannar i systemet för rening av svaveldioxid, säger Häyrinen.

Utsläppen varierar beroende på varifrån de kommer. Vissa värmecentraler används endast när behovet av fjärrvärme ökar vid hård köld. I praktiken handlar det om cirka en månad per år och deras utsläpp anses vid Helsingfors energi vara marginella. Ett värmeverk som det i Nordsjö använder enbart naturgas som bränsle och ger endast kväveoxidutsläpp. Fem värmecentraler i Helsingfors använder både olja och naturgas och de två största använder stenkol. Helsingfors energi kommer de närmaste åren att satsa på tekniska förändringar som minskar utsläppen. Vid Hanaholmens och Sundholmens kraftverk görs investeringarna före 2016. Man byter också bränsle från tung eldningsolja till lätt eldningsolja och ersätter en del av stenkolet med pellets.