Foto: Cata Portin

Husbolagen måste ta hand om glasavfallet

Som en följd av den nya avfallslagen kommer glas- och metallinsamling att bli obligatorisk i alla fastigheter med minst 20 hushåll i huvudstadsregionen. Många fastigheter har redan nu trångt bland sopkärlen.

Snart ska alla fastigheter som har minst 20 hushåll erbjuda invånarna både glas- och metallinsamling. Det här har Helsingforsregionens miljötjänster HRM bestämt för att uppnå den nya avfallslagens skärpta återvinningskrav samt möta miljötillstånden för det nya avfallsförbränningsverket.
– Tillståndet för förbränningsverket kräver att materialen skiljs åt redan före förbränning. Glas och metall är onödigt att bränna, förklarar Markku Salo, tillfällig chef för avfallshanteringen på HRM.
Den nya fastighetsinsamlingen inleds i januari 2014. Enligt avfallslagen faller ansvaret för förpackningsavfall på producenterna. I praktiken betyder det finansieringsansvar: producenterna anställer HRM eller något annat sophanteringsföretag för att sköta transporterna.
– Vad det handlar om för summor blir en förhandlingsfråga, säger Salo.
HRM och förpackningsproducenterna sätter sig vid förhandlingsbordet nästa år.
Fler insamlingskärl
Fastigheterna ska stå för sopkärlen och betala en summa för insamlingen, precis som i dag. Många fastigheter kommer troligen att behöva bygga om sina sopsorteringsskjul för att få plats med fler insamlingskärl. I gengäld betalar husbolagen lägre avgifter för insamlingen av återvinningsbart material än för blandsopor.
Carola Juslen är styrelseordförande för ett husbolag på Skepparegatan i Helsingfors som redan i många år erbjudit glas- och metallinsamling för invånarna. Bolaget har 110 lägenheter och i den långa raden sopkärl finns fem stora för blandavfall och många fler för återvinningsbart material: papper, kartong, kompost, glas, metall och energi det vill säga plast.
– Det ryms bara man organiserar det, säger hon och förklarar att glas- och metallinsamlingskärlen är så små att det går två sådana där det annars skulle rymmas bara ett blandavfallskärl.
Juslen lyckas själv sortera nästan allt och slänger knappt något i blandavfallskärlet. När insamlingen finns på gården går det lätt.
– Också små lägenheter kan sortera, man behöver inte mycket plats för det hemma för man kan föra ut det varje dag om man vill. Det bygger på frivillighet förstås, men ju mer möjligheter man har desto enklare blir det. Jag tycker miljöomsorg hör till i ett stort husbolag.
Energiinsamling försvinner
Den skilda plast- eller energiavfallsinsamling som en del husbolag har i dag kommer att upphöra när avfallsförbränningsverket är igång. Återvinningsmöjligheterna för plast är låga eftersom plast finns i så många olika former och dessutom borde vara helt rent för att kunna användas igen. Sådant som är för smutsigt och ändå ska brännas lönar det sig inte att samla in skilt.
Och komposten då, förnuftet säger att det borde vara för vått för att bränna?
– Komposten kommer också i framtiden att samlas in skilt och föras till bioavfallshanteringen. Möjligen kan man utnyttja biogasen till bilbränsle, säger Salo.
Kommer avfallsförbränningsverket att ha tillräckligt med avfall som bränsle eller ska också vi börja importera sopor från andra regioner och länder, som förbränningsverken i Sverige gör?
– HRM har en reservation för 260 000 ton per år i tjugo år framåt. Förbränningsverket är ju inte bara för HRM. Rosk’n’roll i Västnyland ska bidra med 60 000 ton per år och förhandlingar pågår också med andra kranskommuner och den privata sidan, säger Salo.
– Ett behov finns helt klart, sopor från utlandet kommer vi inte att importera.