Växthusodlare värmer med trä

– I slutändan handlar det om pengar: en megawattimme energi producerad på olja kostar kring 90 euro, med pelletar blir det under 30 euro, säger Niclas Hallgren.  (I dagens HBL har namnet blivit fel, då H har bytts till T.)

Niclas Hallgren driver Träskända handelsträdgård och den här årstiden är det bråda tider när 30 000 hyacinter, 15 000 amaryllisar och 30 000 tulpaner ska blomma ut lagom till julen. För att blommorna ska slå ut i det kalla klimatet måste temperaturen vara 25 grader inne i växthusen. Det här uppnås med energi från ett eget kraftvek som Hallgren uppförde i fjol.

– Då slöts cirkeln, säger Hallgren. Träskända handelsträdgård är grundad på 1800-talet av Aurora Karamzin och de första århundradet värmdes växthusen med ved. Senare kom koks, stenkol, torv och nu senast olja, men nu har man återgått till trävärme.

– Det har över 85 procent av växthusen redan gjort, med de nuvarande energipriserna är det det enda alternativet.
Det växthusen gjort kommer resten av Finland att få göra åren framöver.

− Finland har som mål att 38 procent av den energi som förbrukas år 2020 är förnybar energi. Detta mål är det tredje högsta inom EU, säger arbets- och näringsministeriets överdirektör Esa Härmälä.

Träenergins andel av förnybara energikällor är cirka 80 procent och enligt ministeriet kommer träbiomassa också framöver att svara för den största delen av ökningen.

Biprodukt
– Situationen är egentligen paradoxal. Finnarna som bor mitt i skogen bland fullgod energi har blivit beroende av importerad olja, kol och naturgas. Det här är också helt galet med tanke på vår handelsbalans, säger Markku Alm branschchef för förnybar energi vid arbets- och näringsministeriet.

I dag produceras över en tredjedel av energin med olja, kol eller gas.

– Vi har ändå gjort tydliga framsteg. På några år har andelen förnybara ökat till 33 procent av slutförbrukningen. Målsättningen på 38 procent är ambitiös, men realistisk, säger Alm.

Enligt ministeriet finns det också hotbilder. Av det inhemska virket går endast en del till energibruk, och huvuddelen hamnar på sågverk eller inom pappers- och kartongtillverkningen.

– Det verkliga hotet för att uppnå de mål som uppställts för förnybar energi i Finland är att minska skogsindustrins produktion i Finland. Ju mindre cellulosa och sågat virke vi producerar, desto mindre producerar vi också förnybar energi, säger Esa Härmälä.

Energirådgivaren Lennart Biström vid Skogsreviret är av annan åsikt:
– Det är klart att det här är ministeriets officiella åsikt. De säger inte heller att man ska odla upp spannmål för bränning. Men i dag blir skogen också direkt träflisor.

Finanskrisen har dessutom bidragit till att prisskillnaden mellan virke och energived minskat, vilket gjort energiveden mera attraktiv ur skogsägarnas synvinkel.

Torven problematisk
– Torven är ju ett kapitel för sig. Det är ingen förnybar energikälla enligt EU, men tas nästan alltid upp i det här sammanhangen, säger Alm.

Enligt regeringsprogrammet ska torven avvecklas successivt. Trots det har torven ännu en roll inom den finska energiproduktionen och användningen ska krympa med en tredjedel till 2020. 

En orsak till torvens långsamma avveckling är dess sysselsättande effekt i glesbygden.
– Det finns ingen orsak att trä inte kunde ta över torvens sysselsättande effekt på landsbygden, säger Alm.

Ett är ändå säkert enligt Alm: Framtidens energiproduktion är i hög grad decentraliserad och infrastrukturen liknar torvens.
– Redan nu är 95 procent av företagen inom förnybar energi mikroföretag. Därför erbjuder produktionsanläggningarna inom branschen utkomst - och arbetsmöjligheter också för landsbygden utanför tillväxtcentra.

Det här är också något Hallgren funderat på.
– Vi producerar redan i dag energi över vårt eget behov. Vi kör i nuläget ned energiproduktionen till sommaren, annars kunde vi sälja överskottet till grannarna.