Tahrirtorget fylls med demonstranter och deras tält. LEHTIKUVA / AFP PHOTO / KHALED DESOUKI

Egyptens grundlagsförslag sågas

Egyptens grundlagsförslag har tagits fram i expressfart, i vad många ser som högt spel från Muslimska brödraskapet. Men förslaget erbjuder inte kvinnor och religiösa minoriteter tillräckligt skydd, anser kritiker.

Tusentals demonstranter samlades på fredagen i Kairo för att uttrycka sin ilska över grundlagsförslaget som klubbats igenom under natten. Utkastet undergräver enligt kritiker medborgerliga rättigheter.

"Författningskommissionens beslut att föra ett bristfälligt utkast vidare till omröstning är inte rätt sätt att garantera grundläggande rättigheter eller uppmuntra lagstyre", varnar människorättsgruppen Human Rights Watch (HRW) i ett uttalande.

Politisk dragkamp

Förslaget ses av oppositionella som ännu ett steg i den politiska konfrontationen mellan president Mursi, från Muslimska brödraskapet, och delar av domstolsväsendet.

Många ser ett försök att snabbt pressa fram en grundlag som cementerar Muslimska brödraskapets makt, men alla anklagelser avfärdas av brödraskapet. Enligt den moderata islamistgruppen, som efter fjolårets uppror seglat upp som dominerande politisk kraft, rör det sig bara om revolutionens vilja.

- Det finns inget utrymme för diktatur, försäkrade Mursi i ett tal i torsdags kväll.

Allt som nu kvarstår innan Egypten har sin nya grundlag är Mursis godkännande och en folkomröstning. Brödraskapet vill se ett snabbt avslut på processen för att stärka sin legitimitet, enligt uppgift från källor inom brödraskapet till nyhetsbyrån Reuters.

Att processen påskyndats har stora konsekvenser för hur utkastet blivit, säger HRW:s Heba Morayef till TT.

- Absolut, det har haft ett enormt inflytande, säger hon i telefon från Kairo.

Rättigheter hotas

Ett ja till grundlagen som den nu ser ut kan enligt HRW befästa orättvisor. Religiösa minoriteter och kvinnor kan drabbas, säger hon.

- Det finns en massa vaga formuleringar som kan användas för att begränsa alla typer av rättigheter.

Samtidigt behåller militären sin rätt att ställa civila inför militär domstol, en mycket kontroversiell fråga under upproret. Det är en "enorm källa till oro", säger Morayef.

- Både för att det är ett av de största problemen vi har haft och för att det säger något om förhållandet mellan armén och civilsamhället.