Mer ätstörningsvård på svenska

Den privata ätstörningsmottagningen Syömishäiriökeskus har i höst börjat erbjuda specialiserad ätstörningsvård på svenska i Helsingfors. Det här är möjligt i och med en donation från stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Det svenskspråkiga projektet får tills vidare stöd för tre år.

Det ekonomiska stödet innebär att den svenskspråkiga personalen har utökats och nu omfattar projektledaren Rasmus Isomaa, två psykiatriker och en sjukskötare. Isomaa kommer att utveckla ett samarbete med skolorna – träffa elevvårdsteam, utbilda kuratorer och hålla föreläsningar för föräldrar.

Han svarar också i en rådgivningstelefon som man kan ringa till gratis under tjänstetid. Tanken är också att samarbeta med Folkhälsans tonårspoliklinik och Krisjouren för unga.

Syömishäiriökeskus erbjuder samtalsterapi och konsultationer till personer från 13 år med alla typer och grader av ätstörningar.
Om någon är i så dåligt somatiskt skick att han eller hon behöver vård dygnet runt kan Syömishäiriökeskus skriva remiss till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS.

Vård i tidigt skede

– Det finns ett stort behov av specialiserad ätstörningsvård på svenska. Vår målsättning är att det ska erbjudas vård till många i ett tidigt skede så att det inte behöver gå så långt att ätstörningspatienter läggs in på avdelning. Det känns så onödigt, säger Rasmus Isomaa, som doktorerat på ätstörningsproblematik.

I alla fall i huvudstadsregionen har problemet varit just detta. HNS, som ger specialiserad ätstörningsvård också på svenska, har ett stort upptagningsområde.

– Trycket på HNS är stort. Det innebär att man måste insjukna riktigt ordentligt för att få specialistvård. Det är trist med tanke på forskning som antyder att prognosen att tillfriskna är större ju snabbare man får vård. Jag håller på med en uppföljningsstudie bland dem som fått vård vid ätstörningspolikliniken i Jakobstad. Av dem har 85 procent tillfrisknat inom fem år.

Mera komplext blir det när ätstörningen pågått en lång tid – när kroppen länge befunnit sig i svältläge och rutinerna rotat sig.
På Syömishäiriökeskus ser man ofta patienter som insjuknat vid 12–13 års ålder, varit inne på avdelning vid 14–15 års ålder, haft en friskare period men inte fått tillräckligt med eftervård och på nytt blivit sämre några år senare.

Workshoppar och stödgrupper

Isomaa hoppas också kunna ordna workshoppar i skolorna för att öka kunskapen och medvetenheten om ätstörningar.
– Dels finns det mycket skam förknippat med ätstörningar, dels hör det till sjukdomsbilden att inte uppleva sig själv som särskilt sjuk, säger Isomaa.

Psykologen Monica Ålgars, som i Åbo Akademis regi startat stödgrupper för personer med ätstörningar, välkomnar Syömishäiriökeskus satstning på svenskspråkig personal.

– Det finns verkligen ett behov av mera specialiserad ätstörningsvård på svenska.

Ålgars stödgrupper som startade i höstas fylldes snabbt och i vår startar hon nya stödgrupper på svenska – en i Åbo och en i Helsingfors.