Olika språk ökar separationsrisk

De blev blixtförälskade. Bildkonstnären Kukka Paavilainen och tv-regissören Sam Stäuber möttes på flygplatsen och samtalade så intensivt att han nästan försenade sig från resan till Budapest.

En månad senare flyttade de ihop och efter ytterligare några månader var dottern Linnea på väg. Det är knappt tre år sedan, men för en utomstående ter det sig mer som om de alltid varit tillsammans.

Hon har finska som modersmål och han är svenskspråkig men har vuxit upp i en tvåspråkig familj.

– Jag hade aldrig tänkt att jag skulle vara tillsammans med en svenskspråkig, men det gick så naturligt så här, säger Kukka Paavilainen.

Sam Stäuber har haft både finsk- och svenskspråkiga flickvänner men ändå tänkt att partnern sannolikt kommer att vara svenskspråkig. Då jobbet och umgänget är på svenska blir det lätt så.

I en hög ligger barnböcker på både svenska och finska. Föräldrarna talar sitt eget språk med Linnea, i dag 1 år och 7 månader, men finska med varandra. I den här familjen är tvåspråkigheten en rikedom.

Likheter ihop

En omfattande undersökning av Fjalar Finnäs, professor i demografi, och Jan Saarela, professor i etniska relationer, visar ändå att skilsmässorisken i tvåspråkiga förhållanden är högre än i enspråkiga.

Forskarna har analyserat över 65 000 äktenskap och samboförhållanden under åren 1971–2003 utgående från Statistikcentralens registermaterial. Av dem är drygt 11 000 mellan en svenskspråkig och en finskspråkig partner. De följde paren under maximalt tretton år efter att de flyttat ihop.

Det visar sig att risken för separation är nästan dubbelt så hög i enspråkigt finska förhållanden som i enspråkigt svenska. Och i tvåspråkiga förhållanden är den ytterligare tio procent högre än i de finskspråkiga.

En förklaring till att tvåspråkiga förhållanden riskerar splittring mer än enspråkiga är att så kallade homogena förhållanden är stabilare än heterogena. Det har många socio- logiska undersökningar visat. Då har det gällt faktorer som exempelvis stor åldersskillnad eller stor skillnad i utbildning.

– Olikheter kompletterar inte varandra utan likheter håller mera ihop, säger Finnäs.

Men varför svenskspråkiga skiljer sig mer sällan än finskspråkiga har han svårare att förklara.

– Jag har varit övertygad om att det beror på de sociala nätverken och en social press på svenskt håll som stöder men också gör att man tvingas hålla ihop. Nu är jag inte så säker längre.

Tvivlet beror på att det i undersökningen kommer fram att skilsmässorisken påverkas av hur barn i förhållandet är registrerade. Är barnet registrerat enligt pappans språk minskar separationsrisken – oberoende av om det är svenska eller finska.

Fjalar Finnäs säger att en familj med svenskregistrerade barn sannolikt ”simmar mera i ankdammen”, men ändå verkar just den aspekten inte spela in här. Det är som att de finlandssvenska nätverken trots allt inte har så stor effekt på om ett förhållande löses upp eller inte.

Läs mer i dagens Hbl.