Grekland får vänta på mer nödlån

Men när euroländernas finansministrar möttes på måndagskvällen slog de åtminstone fast ett nytt datum för när beskedet kanske kommer. Den 20 november ska ministrarna mötas igen "för att fortsätta diskutera finansieringsbehoven", heter det i ett uttalande när mötet avslutades strax före midnatt.

I uttalandet heter det även att ministrarna "välkomnar de betydande framstegen" som gjorts i förhandlingarna mellan Grekland och de internationella långivarna.

Ekonomikommissionär Olli Rehn konstaterade till exempel att landets pensionssystem på kort tid förvandlats från fullständigt ohållbart till stabilt genom att Grekland höjt minimiåldern för pension till 67 år.

– Det är skadligt och fel att skapa en bild av att man inte skulle ha åstadkommit någonting i de strukturella reformerna, sade Rehn på presskonferensen efter mötet.

Jean-Claude Juncker, premiär- och finansminister i Luxemburg och ordförande vid euroländernas möten, var dock optimistisk när han anlände till mötet.

– Jag är imponerad av Greklands senaste insatser. Grekland är på väg att möta sina åtaganden, steg för steg, sade Juncker sedan det grekiska parlamentet under natten godkänt regeringens hårda sparbudget.

Inga nödlån
Men åtgärderna räcker inte för att ge landet den nödlåneutbetalning på 30 miljarder euro som skjutits upp under hela hösten.

– Det kommer inte att fattas några definitiva beslut i dag, sade Juncker.

Långivarna sägs fortfarande sakna klartecken för bland annat på vilket sätt och på hur lång tid Grekland ska få ned sin gigantiska statsskuld till utlovade nivåer.
Samtidigt har det akuta krisläget tonats ner. Grekland ska senast på fredag betala av på ett tidigare lån, men räknar nu med att få anstånd, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Budgetgräl
Hanteringen av den grekiska krisen har tärt hårt på sammanhållningen i EU. Det är tydligt att åsikterna går isär, inte minst mellan nord och syd, om hur krisen bäst ska behandlas. På tisdagen väntar nya sammandrabbningar, först bland finansministrarna om förslagen till bankunion och en finansiell transaktionsskatt, sedan bland deras budgetansvariga om vilka utgifter som ska tillåtas år 2013–och även om hur årets räkningar ska betalas.
Över allt hotar dessutom ett sammanbrott i diskussionerna om EU:s långtidsbudget för 2014–20, som enligt planerna ska avgöras vid ett toppmöte nästa vecka.
Vad invånarna tycker–åtminstone i Sydeuropa–blir i sin tur tydligt på onsdag då storstrejker och demonstrationer mot åtstramningspolitiken har aviserats i Grekland, Spanien, Frankrike, Belgien och Portugal.