Foto: Hbl-arkiv / Niklas Tallqvist. Åsikterna om det planerade bolånetaket är delade.

Bolånetak ska förhindra överskuldsättning

Tak på bolån skyddar familjer från överskuldsättning och Finland från att drabbas av finanskris. Det hävdar arbetsgruppens ordförande. Bankerna protesterar: Unga drabbas orimligt hårt och den ekonomiska utvecklingen påverkas.

– De senaste tio åren har utvecklingen varit oroväckande och skuldsättningsgraden ökat. Vi föreslår bolånetaket för att familjer inte ska överskuldsätta sig och få problem.

Det säger minister Antti Tanskanen. Han har lett den arbetsgrupp som vill ge Finansinspektionen rätt att begränsa bankernas utlåning.

Som mest skulle lånemängden begränsas så att lånet täcker högst 80 procent av bostadens värde. Resten skulle bostadsköparen vara tvungen att finansiera själv. Köper man en bostad på 250 000 måste man alltså ha sparat 50 000 euro.

Tanskanen har själv bakgrund i bankvärlden. Under tio år var han högsta chef på OP-Pohjola. Men ändå är han kritisk till hur bankernas lånegivning har förändrats.

Hela hälften av dem som köper sin första bostad i dag tar enligt honom ett lån som täcker hela bostadens pris. Enligt honom är det för mycket.

Han säger att det också handlar om att hindra att Finland drabbas av liknande kriser som dem i USA och flera länder i Europa.

Bolånetak
Erfarenheter från Sverige
  • Sverige införde bolånetak hösten 2010. Där får nya lån inte överstiga 85 procent av bostadens värde.
  • Magnus Karlsson, analyschef på svenska Finansinspektionen, säger till Hbl att man ville skydda konsumenterna från att överskuldsätta sig. De som har hög skuldsättning påverkas hårdast om bostadspriserna sjunker eller inkomsterna minskar.
  •  Finansinspektionens undersökning visar att belåningsgraden gått ned för första gången på 10 år. Karlsson säger att hushållen med riktigt höga lån har minskat betydligt. Taket har haft en normerande effekt så att mångas belåningsgrad är exakt 85 procent.
  • Oklart är hur de unga på bostadsmarknaden har påverkats. Deras andel av bolånetagarna har – tvärtemot vad man befarar i Finland – ökat men sannolikt är att de fått hjälp med finansiering och borgen. Vad som skett med dem som inte kunnat få lån efter att taket infördes säger inte statistiken. Det ska undersökas närmare.
  • I höst har det pågått en livlig diskussion om bolånetaket. Bostadsministern, byggbolag och mäklare har kritiserat kravet på 15 procent egen finansiering. Finansinspektionens generaldirektör har ändå avfärdat kritiken och menar enligt Dagens Industri att taket haft "en normaliserande effekt" på tendenserna till överhettning.

– De började med kraftig belåning av bostadsköp och då bostadsbubblan sprack blev det kris.

Färre bostäder

Bankerna hävdar ändå att det inte behövs bestämmelser om ett exakt lånetak. Kaija Erjanti, som är direktör på Finansbranschens centralförbund, menar att det räcker med att med att bankerna noggrant bedömer kundernas betalningsförmåga och ser till att det finns tillräckliga buffertar.

Enligt henne kan effekterna bli de motsatta: Unga har inte råd att köpa en bostad och tvingas ty sig till hyresbostäder som det finns brist på. Det kan göra det svårare att locka arbetskraft och påverkar tillväxten.

– Ojämlikheten ökar vilket redan nu är ett problem i huvudstadsregionen.

Erjanti medger att det finns bostäder som är belånade till hundra procent, men säger att banken ska kunna avvika från rekommenderade nivåer om goda grunder finns.

Också Byggnadsförbundet är kritiskt.

– Lånetaket minskar bostadsproduktionen, skjuter upp unga pars bostadsköp och höjer hyrorna, säger ordförande Matti Harjuniemi i ett pressmeddelande.

Olönsamt spara

Många föräldrar till dem som nu köper bostad minns tidigare inofficiella tumregler på 20 procents egen finansiering. Anu Numminen, som är privatekonom på Nordea, säger att det i sig är bra om sparande igen tas till heders.

– Men vi har kommit till den här situationen för att det inte har varit så lönsamt att spara. Räntan på sparmedel har varit låg och bostadspriserna har stigit så fort att man inte har hunnit i kapp.

Har man hög hyra finns det inte mycket att lägga undan.

Aktörer på bostadsmarknaden varnar för att bostadspriserna sjunker om lånetaket införs. Antti Tanskanen vänder på argumentet.

– Omvänt betyder det att den frikostliga lånegivningen har höjt priserna.

Han menar att ett lånetak är att jämföra med hastighetsbegränsningar.

– I samhällspolitik är det nästan alltid så här. Man försöker förhindra att någon hamnar i svårigheter, men samtidigt påverkas någon annan.
Nu är det enligt honom upp till politikerna att fatta beslut. Arbetsgruppens förslag har gått på remissrunda. I vinter eller på våren når förslaget till ny lagstiftning riksdagen.