Latinobefolkningen kan avgöra valet

LAS VEGAS

Skymningen faller över parken medan mariachibandets klagande toner om hjärta och smärta ekar ut. I stånden säljs mexikansk mat, mexikanska karameller och dödskallar i alla färger och former – som smycken, sockerprydnader, dockor och smyckeskrin i porslin.

De dödas dag är en av de stora högtiderna i Latinamerika och därför också i östra Las Vegas. I Winchester är över en tredjedel av invånarna av latinamerikanskt ursprung, och de är en grupp som känner sin växande makt.

– Det är väldigt viktigt att påverka. Det är första gången jag får rösta och jag har redan förhandsröstat, säger 21-åriga Edward Gomez som besöker festivalen tillsammans med sin fru Hanna McLellan och 2-åriga Rory.

Han gör inte någon hemlighet av att han röstat på Barack Obama.

– Romney vill inte låta invandrare utan papper studera på college hur hårt de än har jobbat för det. Det gäller många jag känner, säger han argt.

Stor majoritet

Undersökningarna visar att 75–80 procent av latinoväljarna i Nevada röstar demokratiskt och invandringen är den avgörande frågan för många enligt David Damore, viceprofessor i statskunskap vid University of Nevada Las Vegas.

– Många spansktalande väljare är konservativa i sociala frågor men anser att de frågorna inte ska avgöras i politiken utan i hemmen eller i församlingen.

Michelle Booth på tankesmedjan Ramirez Group säger att den aggressiva anti-invandringsretoriken under republikanernas primärval har skrämt bort många potentiella väljare.

– Även de som har medborgarskap blir lätt skymfade av de hårda tongångarna, de tolkar den som anti-spanskspråkiga.

Bland alla väljare, också de spansktalande, är ekonomin den viktigaste valfrågan, men de tenderar att lita mer på att Obama fixar den än and- ra.

– De anser att demokraterna skapar mer chanser då ekonomin växer, till exempel genom större offentliga projekt, säger Michelle Booth.

Försöker mera

Republikanerna försöker locka allt fler av latinamerikanskt ursprung till partiet. Material och aktiviteter på spanska börjar bli allt vanligare.

På Team Nevadas kampanjhögkvarter i North Las Vegas råder organiserad frenesi. I ett rum sitter frivilliga och ringer till osäkra väljare och klämtar i en klocka varje gång någon lovar rösta på Mitt Romney.

I bakrummet kämpar ett gäng äldre damer för att få metallbågarna att passa in i Romney-Ryan-påsarna som snart ska pryda hundratals gräsmattor. Volontären Patricia Chavez-Castellano är inte på plats men är ivrig att per telefon få berätta varför hon inte gör som majoriteten av de spansktalande.

– Jag har själv byggt upp mitt fastighetsmäklarföretag från grunden och kämpat hårt. Romney tror på oss företagare, säger hon och fortsätter i samma andetag med att prisa hans energipolitik.

– USA måste bli självförsörjande då det gäller energi. Vi har stora rikedomar som måste utnyttjas och då behövs det olje- och gasrör – men dem vill Obama inte bygga.

Hon fnyser åt frågan om invandring.

– Det är inget problem med republikanernas strikta hållning. Min morfarsfar kom lagligt in i landet och det är så man ska göra: köa vid gränsen och inte ta sig över hur som helst. Gränsen kan inte vara öppen för alla.

I majoritet 2040

Aktivisten Michael Flores håller inte med. I en rätt luggsliten lokal i cent-rum av Las Vegas håller han och flera andra av demokraternas aktivister på med samma som republikanerna: ringer alla som kan tänkas ändra åsikt eller ännu inte har någon klar åsikt. Han tror att republikanerna skjuter sig själva i foten med de hårda invandringsattityderna.

– Jag blev uppfostrad till republikan av min mamma och mormor som har en kedja mexikanska restauranger. Men jag insåg tidigt att många av mina värderingar inte stämmer överens med partiets. För en tid sedan gick jag på ett Romney-evenemang och där fanns ingen annan som såg ut som jag. Hur tänker republikanerna klara sig i framtiden när minoriteterna förutspås bli i majoritet i USA 2040?