Skolfusioner får stöd i stadsstyrelsen i Helsingfors

Skolnätet

Biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen står fast vid att det behövs en reform av det svenska skolnätet i Helsingfors. Förra gången ärendet var uppe i stadsstyrelsen bordlades frågan, men på måndag väntas beslut.

Samlingspartiet och De gröna är för skolsammanslagningarna. SDP är delat medan SFP, Vänsterförbundet och Sannfinländarna ännu är osäkra.

– Jag tycker att det finns goda skäl för reformen och är inne på samma linje som utbildningsnämndens ordförande Pia Pakarinen (Saml).

Men SFP tycks vara delat och där pågår ett fult slagsmål om saken, säger stadsstyrelsens ordförande Risto Rautava (Saml).
Samlingspartisterna Juha Hakola, Laura Rissanen och fullmäktigegruppordföranden Tatu Rauhamäki är alla på samma linje som Rautava, medan Sirpa Asko-Seljavaara ännu inte kan säga var hon står.

Kimmo Helistö, Elina Moisio och Ville Yli-Kahri som representerar De gröna är för reformen.
Helistö säger att lobbarna har varit mycket aktiva.
– Jag har aldrig blivit kontaktad så här mycket i en fråga.

Johanna Sumuvuori (Gröna) säger också att hon sannolikt backar upp förslaget, men att hon inte slutligt har slagit fast sin ståndpunkt.

Socialdemokraternas Arto Bryggare stöder Viljanens förslag. Partikamraten Tarja Kantola ska diskutera frågan under veckoslutet, men är personligen för en återremittering. Ett alternativ enligt henne är att frågan bordläggs på nytt. Nasima Razmyar (SDP) som är Osku Pajamäkis suppleant var ännu i går inte beredd att ta ställning i frågan.

Eija Loukoila (VF) har inte heller ännu beslutat hur hon gör.
– Det här är ingen entydig fråga. Det kan bli fråga om ett motförslag.

Jussi Halla-aho (Sannf) var bortrest då skolnätsfrågan senast var uppe i stadsstyrelsen och vet ännu inte hur han kommer att rösta, men ska diskutera saken under veckoslutet.

SFP:are skriver förslag
De sittande SFP:arna i stadsfullmäktige är delade i skolnätsfrågan, me-dan samtliga nyinvalda fullmäktigeledamöter vill att ärendet återremitteras för ny beredning. Under vecko- slutet ska nyinvalda fullmäktigeledamöterna Björn Månsson och Päivi Storgård formulera ett återremitteringsförlag som de hoppas att partiets representant i stadsstyrelsen, Jan D. Oker-Blom för fram.

– Det kommer att vara kort och gå ut på att det är bättre att skolorna samarbetar i stället för att de går samman, säger Månsson.
Oker-Blom säger att sannolikheten för att återremitteringsförslaget ska gå igenom är liten.

– Kommer mina partikamrater med ett verkligt bra förslag är jag redo att föra fram det. Men jag tror inte på status quo i den här frågan. SFP vinner inte på att deklarera att det inte får bli några förändringar.
Han är redo att stödja Viljanens beredning om Månssons och Storgårds återremitteringsförslag inte övertygar honom.

Rektorer ger sin syn
Stadsdirektör Ritva Viljanen har inte ändrat sitt beslutsförslag efter att ärendet bordlades men har efter förra stadsstyrelsemötet kontrollerat flera saker och gjort preciseringar.

– Jag är fortfarande övertygad om att förändringarna behövs. De svenska skolorna i dag är lite för små för att kunna erbjuda ett tillräckligt stort kursutbud.

Viljanen säger att hon är tacksam över de 25–30 e-postbrev som hon har fått med synpunkter på reformen.
De flesta som tagit kontakt är emot skolnätsreformen. Men också reformförespråkare har hört av sig till beslutsfattare och tjänstemän.

I går vädjade de fyra rektorerna för de svenska Helsingforsgymnasierna i ett brev till stadsstyrelsen, till SFP:s fullmäktigeledamöter och till Ritva Viljanen om att inte återremittera ärendet.

Enligt rektorerna förstärks osäkerheten i skolorna om beslutet skjuts upp och gör att ordinarie lärare och rektorer inte kan anställas.
Rektorerna skriver att utvecklingsarbetet i gymnasierna påverkas negativt:

”En återremittering skulle betyda att våra gymnasier står stilla i utvecklingen de närmaste tre åren – har vi råd att göra det i Helsingfors, då andra stadiet i övriga Finland fokuserar resurser till att utveckla utbildningen?”

Enligt rektorerna är mindre gymnasier dessutom mer utsatta då regeringens sparkrav på 30 miljoner euro ska genomföras. En annan nackdel är att renoveringarna av Norsen och Brändö gymnasium vid återremittering kan skjutas upp vilket är speciellt illa för Brändö som har dålig inomhusluft.