President Barack Obama är du med folket

”Om Obama bara hade jobbat på Bain Capital i några år i stället för att vara samhällsorganisatör i Chicago så kanske han skulle förstå varför den privata sektorn inte ’klarar sig fint’ just nu.”

Så gnäller Harvardhistorikern och den tidigare republikanska rådgivaren Niall Ferguson i Newsweek-artikeln ”Varför Obama måste avgå” (27.8.2012)

Ekonomin må vara det som president Barack Obama anses ha skött sämst under sina fyra år som president. Men det som betyder mer för hans anhängare är att Obama har fått kämpa hårt för att ta sig dit han är i dag, att han har engagerat sig i vanligt folks liv också innan han började åka på valturné.

Mormor som inspiratör
Barack Hussein Obama föddes den 4 augusti 1961 på Hawaii. Han är döpt efter sin kenyanske far som träffade Obamas mamma Ann Dunham, en vit artonåring från Kansas, medan de båda studerade vid Hawaiis universitet.

Barack Obama den äldre lämnade familjen när sonen var spädbarn och paret tog ut skilsmässa. Far och son träffades bara en gång efter det, när Obama den yngre var tio år.

Trots den korta bekantskapen har fadern påverkat sonen. Obama fick sin första korgboll av fadern – och blev sedan en stor anhängare av sporten. Fadern tog honom också på hans första jazzkonsert – och Obama blev jazzdiggare. Den största inverkan som frånvaron av en far hade var ändå att Obama, enligt egen utsago, själv ville bli en bättre pappa.

Som sexåring flyttade Obama till Indonesien med sin mamma och hennes nye indonesiske man. Några år senare flyttade han tillbaka till Hawaii och uppfostrades huvudsakligen av sina morföräldrar. Obama beundrade sin mormor Madelyn Dunham mycket – hon var den första kvinnliga vicedirektören på en bank i Hawaii – och han säger att han i vuxen ålder har förstått att det var hon som lärde honom jobba hårt för det man vill uppnå.

Mormodern dog två dagar innan dottersonen blev vald till president.

Ung, men engagerande
Skolåren i Hawaii följdes av studier vid Columbias universitet i New York och arbetet i de fattiga svarta delarna av Chicago, som Ferguson ondgör sig över ovan.

Som så kallad samhällsorganisatör var det den 24-åriga Obamas uppgift att engagera invånarna i projekt som skulle förbättra vardagen i stadsdelen South Side.

– Han hade ingen erfarenhet men han förmedlade en känsla som fick oss att tro att han klarar jobbet, har en av hans överordnade, Loretta Augustine-Herron, sagt i en intervju.

Vid första anblicken hade hon tänkt ”herregud, vad han är ung”.

Men Obama klarade skivan och är ihågkommen bland annat för ett sommarjobbsprojekt för tonåringar i South Side och för att ett bostadsområde sanerades från asbest.

Han fortsatte studera, den här gången juridik vid Harvard Law School. Det var också här han första gången skrev historia. Han blev den första svarta chefredaktören för tidskriften Harvard Law Review.

Efter Harvard återvände han till Chicago för att jobba som advokat. Han representerade personer som diskriminerats på arbetsplatsen eller på bostadsmarknaden.

Genom jobbet träffade han juristen Michelle Robinson och de gifte sig 1992. De har två döttrar, fjortonåriga Malia och elvaåriga Sasha.

Synlig senator
Studiekamrater vid Columbias universitet har sagt att de aldrig såg honom som en blivande president. Obama ville på den tiden bli författare. Det blev han också 1995 när han gav ut sina memoarer genom boken Min far hade en dröm.

Året därpå inleddes hans politiska karriär på allvar när han blev invald till delstatssenaten i Illinois. Demokrater över hela landet fick upp ögonen för honom 2004 då Obama höll ett tal under sommarens partikonvent. I det presidentvalet hette demokraternas kandidat John Kerry. När delstatssenator Obama steg upp på konventscenen lär journalisterna ha stängt av sina kameror och lagt anteckningsblocken åt sidan. Men det som följde var konventets kanske mest inspirerande tal, om ett politiskt, ekonomiskt och socialt enat USA. Sedan flockades journalisterna och därifrån gick det spikrakt uppåt.

Obama blev invald i den nationella senaten 2004 och blev en av de mest synliga politikerna i Washington DC.

Resten har omvärlden följt i detalj. Efter två år i senaten tog Obama sikte på presidentposten i Vita huset. Han ansågs ännu en gång vara oerfaren för jobbet. Men när han steg upp i talarstolen hade han en karisma och tankegångar som entusiasmerade väljare på ett aldrig tidigare skådat sätt. Speciellt unga och svarta väljare kände att det fanns hopp. Också omvärlden hoppades på ett nytt USA under Barack Obama.

Obama nominerades framför näsan på Hillary Clinton, senare hans utrikesminister. Nästa hinder bestod av republikanernas presidentkandidat John McCain, men republikanen hade inte en chans på valdagen den 4 november 2008. Barack Obama hade skrivit historia igen, den här gången som USA:s första svarta president.

Inför valet den 6 november 2012 hoppas republikanen Mitt Romney att han sitter på trumfen som gjorde att Obama segrade över McCain – det ekonomiska kunnandet.

Det må han göra men när Obama, som i en av höstens valdebatter, säger att han ”varje dag under sin presidentperiod kämpat för det amerikanska folket, för medelklassen” och att han kommer att ”fortsätta kämpa under en andra period” så tror en mycket stor del av väljarna honom. Han är ju trots allt en av dem.

Källor: Newsweek, BBC, barackobama.com, National review, CNN, New York Times,
Hbl-arkiv