Inkomstklyftorna ökar snabbast i Finland

– Man väljer inte det här yrket om man vill bli rik, säger bibliotekarie Ylva Larsdotter.
– Utvecklingen stannade upp när finanskrisen bröt ut men sedan 2010 ökar inkomstskillnaderna som förr, säger planerare Pekka Ruotsalainen vid Statistikcentralen.

Ökningen av inkomstskillnaderna har varit snabbare i Finland än i något annat OECD-land sedan mitten av 1990-talet. Skillnaderna märks framför allt bland de bäst avlönade på grund av ökade realisations- och dividendinkomster. Samtidigt har inkomstutvecklingen i de grupper som har de lägsta inkomsterna, såsom studerande och ensamförsörjare, varit mycket svag. Parallellt har också barnfattigdomen ökat snabbt. 1995 bodde 52 000 finländska barn i ett fattigt hushåll, i dag är siffran kring 150 000.

– Inkomstskillnaderna har kommit för att stanna. Med dagens globala ekonomi finns det ingen återgång till de små skillnader som rådde under 1980-talet, säger Ruotsalainen.

Sämre efter ramavtalet
Trots att inkomstskillnaderna har ökat har många löntagare haft en relativt bra löneutveckling.

– Fram till finanskrisen var löneutveckling god och köpkraften ökade, men i och med ramavtalet har utvecklingen blivit mycket blygsammare. Sedan finns det vissa branscher som alltjämt hänger efter. Det här gäller till exempel flera kvinnodominerade branscher som biblioteksväsendet, säger Seija Ilmakunnas, direktör för Löntagarnas forskningsinstitut.

Ilmakunnas får medhåll av Susanne Ahlroth som är överinspektör med ansvar för biblioteksväsendet vid Regionförvaltningsverket.
– Bibliotekarierna är extremt underbetalda med tanke på att de är högutbildade. Situationen är ännu värre för biblioteksfunktionärerna, säger Ahlroth.

Speciellt jobbigt är läget inom huvudstadsregionen där boendekostnaderna är högst.

Rättvisefråga
– Vi ser tydligt hur klyftorna ökar i vårt jobb. För varje år blir de som inte har råd att prenumerera på tidningar allt fler så de kommer till biblioteket i stället, säger Marianne Jäntti-Sevon, biblioteksfunktionär vid Arbis i Helsingfors.
Bibliotekarierna med en tabellön på 2 478 euro och biblioteksfunktionärerna med en lön under 2 000 euro ligger också själva klart under medellönerna.

– Man väljer inte det här yrket om man vill bli rik och klarar sig inte utan två löner i familjen, säger Ylva Larsdotter som är bibliotekarie vid Arbis.

Den låga lönen beror enligt Larsdotter framför allt på okunskap.

– Få begriper hur bred kompetens vi besitter. Vi måste hänga med tekniskt, akademiskt och samhälleligt och dessutom vara databasspecialister. De som jobbar på privata sidan med liknande uppgifter, det vill säga informationsspecialister, har helt andra lönenivåer.

På Akava är man medveten om bibliotekspersonalens situation.
Enligt huvudekonom Eugen Koev har bibliotekarierna ändå hängt med i den allmänna löneutvecklingen under de senaste åren.
– Tyvärr spelar det ändå ingen roll att man hängt med om man var lågavlönad från början, säger Koev.

Susanne Ahlroth ser det som en rättvisefråga:
– Alla måste ha råd att överleva på sin lön, också i huvudstadsregionen, säger hon.
– Frågan om inkomstskillnader är komplicerad. Alla måste givetvis ha råd att överleva. Samtidigt skulle det behövas en diskussion om på vilka sätt man får bli rik i Finland. Man kan inte per automatik stämpla människor med höga inkomster och ställa dem mot resten, säger Koev.